Göteborgsposten – 26 januari 1867, sida 1

Riksdagen. För riksdagens verksamhet sistl. Onsdag meddela vi, efter N. Dagl. Allen, följande redogörelse: I Första kammaren upptogs sammantradet ull en del at fortsatt diskussion om statsverkets tillstånd och behof. Gresve af Ugglas yitrade, av fastan i propositionen upptagiis ett balopp af 2,600,000 rår till fyllande af riksgäldskontorets behol, bristen dock vore större, men K. M:ts proposition vore likväl riktig. De för 1868 beräknade bevillningsmedlen inflyta visserligen ej lörr än 1869, men anledningen dertill vore, att sista riksdagen beslöt beräkoa 1867 års model såsom inkomst för 1866. Grefve H. Hamilton försvarade sitt yttrande vid föregående dags sammanträde, hvilket hade misstörståtts; systemalet med detsamma hade ej varit att göra anmärkninga: mot de af K. Mir begärda anslag, endast att fästa upphak-amhe-er, på, att den brist af 7,800,000 rår, som vid årets slut förefunne , ej kunde betäckas af den beräknade bevillningen 2,600, 000 rur, som för öfrigt utginge först 1869, ehurn beräknad för 1868. Tal. tann det ej alldeles rått utt sälunda göra anvisningar på ett kommande ar, inkomst, hvilket hade till följd, alt riksgäldskontoret nödgades laborera med ständigt återkommande dyra sän. Som chefen för finansdopartementet nu var på sin plats, hoppades al., att denne akulle lemna nodiga upplysningar. Statsrådet Lagercrantz beklagade sin frånvaro från föregående dags sammanträde, såsom det syntes, hufvudsakligen af det ekal, att tidningernes reforater för detsamma skulle varit i betydlig mån vilseledande. Såsom svar på interpellationen upplyste tal., att det just är förhållandet, att de lör ar 1868 beräknade bevillningsmedlen först inflyra ar 1869, Tal. erkände väl ouskligheten af att man sluppit att gå på detta sätt, men hyste inga formella betän dertor, emedan detta berakningssätt står i analogi med beräkningen at andra statsverkets inkomster. Någon faktisk olägenhet avsåg finansministern ej heller följa häraf, ty utaf de utgifter, som riksgäldskontoret skall ombesörja 1868, behöfver en ick. ringa del ej bestridas förr an 1869, och skulle förskott ifrågakomma, så har kontoret att tillgå några rätt betydliga fonder och dessutom sitt kreditiv. Gresvo Hamilton yttrade sin önskan, att man en gång måtte få en statsreglering, som vore baserad på verkliga förhållanden. Finansministern hade yttrat, att om det klandrade förfaringssättet ej vore alldeles rätt, medförde det dock ingen fara, emedan riksgäldskontoret hade goda tillgångar, och det vore äfven sannt, att de anslag ständerna beviljat ej alltid utgått i sin helhet under det år, för hvilket de beräknats, Hi3 — RR till väga kligheter