Göteborgsposten – 25 januari 1867, sida 3

Article Image
De preussiska organerna se, med töga ktning för pressen i allmänhet, uti denna de anska tidningarnes hallning endast en veran af österrikiska — mutor. I ötrigt skritves från Frankrike, att e franska soldaternas ekipering skall äudras fler amerikanskt mönster. Insanteriet skall kutom yllebetäckningen äfven erhålla en dyk af kaufschuk, för att kunna skydda sig lot väta Kavalleriet skall få kautschuksappor; klädeskapporna blifva neml. under egn för tunga och man kan ej torka och hopulla dem riktigt, sedan de en gång blifvit åta. Björnskinnsmössor och tschakåer skola rsättas med andra hufvudbetäckningar. De i Paris sig uppehållande amerikanarse ha gifvit en fest för segervinnaren i den utlantiska kappseglingen. hr Bennett. Under aftonen, då den förut nämnda baen i Tuilerierna gals, lät kejsaren utdela vin ill alla de kuskar och betjenter, som betunno sig utanför slottet, för att de måtte värma sig doet kalla och snöiga vädret. Telegram har förut berättat, att kejsaren fråntagit marskalk Bazaine chefskapet öfver franska kåren i Mexico. Möjligen har härtill orsaken varit den, att Bazaine, enligt hvad som berättas från Newyork, tillåtit fransk militär ingå i kejsar Maximilians tjenst. Englands tidningar angripa grefvens af Chambord skrifvelse mot kejsar Napoleon. Markisen at Exeter har aflidit d. 16 d:s i sitt praktfulla palats vid Stamford, 71 år gammal. Å ångaren La Plata, som med gula sebern ombord anländt från Vestindien, ha 23 dödsfall inträflat. Sydenhamspalatsets bolag har enl. noggrannt gjorda beräkningar endast förlorat omkring 12,000 på branden. Olyckan i Regents Park visar sig nu vara större, än man först trodde. Omkr. 40 lik ha redan funnits. . I den östliga delen af London, vid Mile End Road och isynnerhet i Bethnal Green, armodets beryktade härdar, har den ovanligt tränga vintern framkallat en fruktansvärd nöd. En förening har derför bildats, hvilken inrättat en soppkokningsanstalt för de fattiga, spå det läkarno vid obduktioner ej mera må kunna förklara, att det endast behösts en tall:rick varm soppa, för att rädda den olycklige ifrån döden. I Den nationala räddningsbåtsföreningen kan kredan i år berömma sig af att dess menniiskovänliga verksamhet burit god frukt; dess i båtar ha under de senaste stormarne vid enIgelska kusten räddat 111 menniskor från en säker död. vid intet olycksfall, så lyder sden vackra rapporten, ej ens vid den högsta sara har det saknats beredvilliga och tappra män, hvilka med lifssara vågat sig ut i de amå båtarne, för att berga hotade medmenniskor ur de vildt upprörda böljorna. ,! Man undrar i England ötver, att en af I detta lands vigtigaste industrigrenar, knifsmedsayrket, kommor att på verldsutställninI lgen bli så föga representeradt. i det endast 7 knifsmedsfabrikanter anmält sig vilja deltaga i utställningen. I Från Preussen skritves, att den bera llinska Börsen-Zeitung? uppgifver, att den tltyska vexellagen skall införas i Elbehertigi dömena. a I Berlin är under bildning en förening, a hvilken har till ändamål att verka sör en sammansmåältning af intressena i de gamla och nya I provinserna. dt I går skulle det kongl. patentet om Slesrivigs och Holsteins införlitning i Preussen te soflentliggöras i hertigdömena. Proklamationen bj nade uppskjutits till den dagen, emedan den är Fredrik den stores födelsedag. rd Ett telegram till Köln. Zeit. från Spaå niens hufvudstad meddelar, att familjen MontYI pensier (Ludvig Filips yngste sons, som är 8gift med drottn. Isabellas yngsta syster, familj) skall bli utvisad från Spanien på grund af antidynastiska tendenser. Den bobmiske skräddaregesäll, som i Prag beskyllats för försök att vilja mörda kejsar Frans Josel, har nu blitvit frigifven, och har hela målet upphäfts. et : Majsskörden i Förenta Staterna för al år 1866 uppgick till 880,000,000 bushels, hvarat 185 mill. växt i Sydstaterna. Korrespondenter från Amerika uppgifva, att stämningen derstädes är lugn, oaktadt de radikalas i kongressen upphetsningar. Dottern till en vice konung och dotterdottern till en konung i Polen bar nyligen aflidit i Paris. För ett halft århundrade sedan berömd för skönhet, snille och en omätlig förmögenhet, dog hon nu på en vindskammare i ett obskyrt qvarter af staden, på en eländig halmbädd och i den största uselhet. Gift och öfvergitven al sin man, började hon aslen fspekulera, men förlorade år 1832 hela sin pa. stora förmögenhet. Sorgen häröfver beröfvade und henne fort hvarje spår af en skönhet, som i nkhennes ungdom törskaffat henno tillochmed or fanveräna furstars hyllning — och hon tföljles

25 januari 1867, sida 3

Thumbnail