Göteborgsposten – 24 januari 1867, sida 1

En Qvinnas ed. Roman af M:rs Henry Wood. Skulle båten hinna fram till skeppet? De som voro i båten frågade sig denna fråga, lika väl som de hvilka voro i land. Bill Gand, den äldste af de förstnämnde, förklarade att han aldrig förut stridt med en så ursinnig storm. Hvad Bill icke kunde förklara, och det förblef en hemlighet för honom under hela hans lif, var att de kunde strida med den. Minut efter minut försökte de alt arbeta sig framåt och den vredgade sjön kastade dem tillbaka igen; för hvarje ögonblick trodde de att det var deras sista, att det nästa mäste komma att se dem i evigheten: alla trodde så, Wilfred Lester inbegripen. Huru kunde de undkomma? Det tycktes dem vara ingenting mindre än ett underverk, och när de efteråt berättade denna händelse brukade de upprepa hvad Wilfred Lester sagt på stranden: Det var en god sak och Gud var med dem. Men de uppnådde ej skeppet. Nej, alltför många stackars varelser kämpade med vågorna närmare dem; och de upptogo så många de kunde, tills båten ej kunde bära