Riksdagen. Vi meddela här nedan efter Aftonbladet följande redogörelse för de sistl. Fredag i riksdagens båda kamrar förekomna förhandlingar. I första kammaren helsade ålderspresidenten, frih. Sprengtporten kammarens ledamöter i följande ordalag: Mine herrar! I enlighet med 33 88 Riksdagsordningen har det fallit på min lott att, intilldess H. M. konungen behagat utnämna kammarens talmän, föra ordet inom denna högt ärade församling, och är det under den lifligaste förhoppning, att kammarens så vigtiga förestående förhandlingar skola lända till vårt älskade fosterlands lycka och väl och till kammarens egen tillfredsställelse, som jag nu går att öppna detta Första kammarens första sammanträde. I kärlek och förtroende till sitt folk har vår konung lagt grunden till vår nya samhällsordning. Oss tillkommer det. mine hrr, att fullkomna den stora handlingen, genom att i alla våra beslat ingjuta den fosterländska anda som allena kan befordra dess frukter till mognad. Sammanträdet är öppnadt. På förslag af ordföranden utsågs friherre Bildt att anföra den deputation, som skulle hos konungen anhålla om talman. Deputationen bestod för öfrigt af: hr Odelberg, frih. G. af Ugglas, frih. C. Raab, hr C. Trolle, hr von Möller, hr S. Heykensköld, frih. W. Tersmeden, hr P. Reutersvärd, hr C. Petrå, hr G. Ekman och hr Björck. Vid deputationens återkomst från slottet kl. 1, till 1 redogjorde frih. Bildt för sitt uppdrag och tillkännagaf att konungen till talman utnämnt grefve Lagerbjelke samt till vice talman justitierådet Almqvist, hvilka båda vid samma tillfälle aflagt den föreskrifna eden. Grefve Lagerbjelke förklarade sig tacksam för det förtroende K. M:t visat honom och hoppadas att äfven kammarens förtroende skulle komma honom till del. Han ville göra sig förtjent deraf genom nit och kärlek till konung och fädernesland. Ingen kunde bättre än han inse, att hans svikande förmåga ofta skulle försätta honom i behof af kammarens örverseende. Det var derför hans uppriktiga och vördnadsfulla anhållan att kammaren ville i första rummet göra afseende på hans redliga afsigt och goda vilja. — Den gamla grundlagen sade att rikets ständer äro svenska folkets representanter. Svenska folket representeras at riksdagen, säger den nya. Det ligger ett helt nytt statsskick i denna skilnad. Den urgamla grunden åldras ej, och trihetens utösning under lagen stärker folket. Svenska folket, som alltid varit fritt, har nu begagnat sin rätt att taga del i lagstiftningen. sAH333nn33n c4443 —