Göteborgsposten – 19 januari 1867, sida 1

lernvagen: Snalltäg asgår till Stockholm kl. 6,, f. m. Blandadt tåg aspgår till Stockholm kl. 7,,o s. m Meteorologiska Uppgifter. 2 Vini å 2 (EÄ I 2 F gl Å : I 8 vååerlek. 3. — 8 bmt 3 18 s 28,382 — 2 Mulet. 2 28,476 — NO. 2 ÖD0o0. 9 25 504 — 7,6 NO. 1.5 l D:o. Veckokrönika. Slädföre. — Förr och nu. — Huru nutidens riddare trösta sig. — Slädpartiet i Onsdags. — På Gustaf Adolfs torg. — On dits om balen på Lilla börssalen. — Ännu ett slädparti. — Chignonen gör icke damen! — Dansdirektören i förtviflan, nutidsskizz. — När kommer han? — Skarpskyttesoircen nästa Onsdag? — Den hemlighetsfulle främlingen. — Grefven af Monte-Chriso är och förblir en myth. — Krossad illusion. — Ancekdot. Kling, kling, kling, ljuder det så trefligt på våra gator från morgonen allt intill attonen och ett godt stycke på natten med. Dragare af alla åldrar, kön och kulörer, skinnoch skenfagra eller ej, ådraga sig en föga afundsvärd nppmärksamhet och måste nolentes volentes krypa in i seldonen för att med lustiga språng i sin mån bidraga till att tolka de chevalereska känslor, hvilka våra dagars riddare hysa för sina damer, lika varmt, men mindre riskabelt än deras förfäder, då de beväpnade med sköld, brynja och det goda svärdet, med örnevingarne susande på hjelmen, för ett par vackra ögons skull gingo i holmgång med hvarandra. Hos oss och i våra dagar är man alltför civiliserad att söka på detta sätt sticka ut hvarandra; en nutidens Hjalmar eller Frithiof sjunger för sig sjelf: Här finnas andra mojenger, Ej jag af kärlek mig hänger Eller tar lifvet af en rivall Snön ligger prydlig och vacker, Hit med en häst och en rack här! Här skall bli slädparti, här skall bli ball Fort att i stan vigilera Slädnät och bjellror med mera, Lifvet är kort och konsten är lång! Konsten att vinna en tärna Den jag mig lärde så gerna, Kanske jag lär den nu på en gång. Kortligen sagdt, slädpartiernas tid är kommen och våra ungherrar ha redan visat, att de förstå att förträffligt begagna tiden. Trenne slädpartier på tvenne dagar vittna trefalt derom. Börjom med början! Det var i Onsdags. Man visste redan på förhand, att detta Var den stora dagen, då det första större slädpartiet för säsongen skulle ega rum, men nordanvinden hven så bister, himlen var så grå och kulen, snöflingorna började så hotande hvirfla i luften, att mången tyst frågade sig: Månne det verkligen blir af i dag? Svage vekling, du känner icke djerfheten hos den nordiske mannen, modet hos den nordiska qvinnan, du känner icke det land, som fostrat Ragnar Lodbrok och Carl XII, Christina Gyllenstjerna och Emerentia Krakau. Hvad bry sig deras ättlingar om en smula vinter? Och så begaf det sig, att vid half tvåtiden på Onsdagen den ena slädan efter den