Göteborgsposten – 18 januari 1867, sida 2

dera kammaren för utnämnande af talmän och vice-talmän tör kamrarne, hvarvid H. M:t, i närvaro af arffurstarne samt omgifven af d. exc. rikets herrar, norske statsministern, hrr serafimerriddare, svenska och norska statsrådet samt konungens stora vakt, lemnar företräde först åt första kammarens deputerade och sedan åt deputerade från andra kammaren. De då utnämnde talmännen aflägga inför konungen genast ed. Genom offentligt anslag lärer konungen låta kalla riksdagens båda kamrar att den dag, som konungen bestämmer för riksdagens öppnande, sedan de bevistat gudstjensten i Storkyrkan, infinna sig å rikssalen, hvarjemte kamrarne genom två K. M:ts öfverste-kammarjunkare dertill särskildt lära komma att inbjudas. I A.-B. läses: Vid ett talrikt sammanträde af ledamöterna i begge kamrarne lärer tråga blifvit väckt derom, att riksdagsmän, som äro embetsmän, under riksdagens lopp ej skola begagna uniform, utan i stället den vanliga civila högtidsdrägten. Förslaget tycktes väcka allmän sympati. Drottningen lärer, enligt bref från Haag till tyska tidningar, komma att under nästa sommar göra ett besök hos det nederländsks hofvet. Granskningskomite. Sedan, i sammanhang med det hos K. M:t tillförne anmälda förslag till ny strafflag för krigsmakten till lands och sjös, inom jastitie-departementet blitvit utarbetadt jemväl förslag till rättegångslag för krigsmakten, har K. M:t d. 4 sistl. Dec. funnit godt åt den för granskning af ofvannämnda törslag till strafflag tillsatta komite uppdraga att granska äfven omförmälda förslag till rättegångslag och derötver afgifva utlåtande före ärendets vidare föredragning inför K. M:t. En vigtig principfråga. I Nerikes Allehanda lases: En vigtig principfråga är nu i nådeväg hänskjuten till K. M:ts afgörande. Baptistiska föräldrar i Örebro (A. S. E. och P. E.) lära nemligen till K. M:t ha låtit ingifva en böneskrift, att det måtte tillåtas deras välfrejdade 23-åriga dotter A. H. E., hvilken sedan sitt 14:de år tillhört baptistsamfundet i Örebro, att ingå äktenskap med skomakaremästaren J. E. H. (också baptist) i Örebro. Som bekant, stadgar kyrkolagen, att gittermål skall föregås af konfirmation, och ehuruväl fästmön är konfirmerad inom baptistsamfundet, lär detta ej kunna såsom gilugt inför statskyrkan anses. Nu beror det på, om K. M:t anser sig kunna — och i sådant fall är benägen — att tolka kyrkolagen så, att giftermål här får ega rum. Hvarom icke, så blir det för dessa två, som skola bygga bo tillsammans, intet annat öfrigt, än att antingen ställa saken på framriden, eller ock, likasom så många före dem, för religionens skuld söka sig ett annat, fördragsammare fädernesland, — eller att åtminstone låta viga sig i främmande land, för att derefter här sammanlefva, som äkta makar, sedan lagen kringgåtis, — eller, slutligen, att låta viga sig inom baptistsamtundet och sedan sammanlefva såsom makar i egen och trosförvandternas mening, men såsom lösaktiga personer inför statskyrkan och lagen, med alla deraf följande svårigheter och obehag. Gerna vilja vi töreställa oss, att konungen, som ju icke skall tvinga någons samvete, är benägen att härvid göra, hvad göras kan. Skulle en föråldrad lag, som illa anstår vår tid, lägga i vägen sådana hinder, som pröfvas tör det närvarande omöjliggöra bifall till denna ansökning, då älska vi tro, att K. M:t icke underlåter att vidtaga de åtgärder, som bäst leda till lämplig ändring af dylika lagbud. Då saken onekligen är af mycket stor vigt, helst man vet, att många andra svenska baptister — måhända ock medlemmar af andra religionssamfund — befiona sig i samma förhållande, som det par, hvarom här är fråga, tillåta vi oss fästa jemväl hrr riksdagsmäns synnerliga uppmärksambet på detta missförhållande, till hvars athjelpande de böra känna sig manade att medverka. Eller bör icke en aktningsvärd och efter sina förhållanden upplyst medlem af ett evangeliskt trossamfund tillgodonjuta lika medborgerliga rättigheter, som ett annat kyrkosamfunds medlemmar? — Borde icke till och med sådana, i ötrigt otörvidiga personer, som alldeles sakna religiös färg, så ingå äktenskap lika väl AA (F—— — rad dåligt. hon vandrade genom den mörka sk