Göteborgsposten – 16 januari 1867, sida 3

på, en dag kallar mig, för att tjena det, skolen j. tviflen ej derpå, se mig beslutsamt synns i eder midt, för att rädda eder eller dö med eder. Ni, min vän, som känner mig, vet mycket väl, att de ideer, som jag uttryckt för eder, alltid varit mina; de voro mina ungdoms ider; de äro mina äsven i dag, stärkta och mognade genom arbete och erfarenbet. Jug upprepar för er, min bästa general, försäkringen om min uppriktiga och varaktiga tillgifvenhet. Henrik. Detta är således — säger en utländsk tidning — en skrifvelse från grefven af Chambord! Grefven af Chambord! Man måste ordentligt eftersinna, hvem den mannen är och om han verkligen ännu lefver. Ja, han dyker åter upp ur våra ungdomsminnen, den oskyldige nevön till den brottslige Carl X, som genom sitt statsstreck at d. 25 Juli 1830 förverkade Europas skönaste konungarike. Denne Dieudonnå, född 8 2 månader efster sin nedstuckne fars, hertigen af Berry död, var, då han, en 10-årig gosse, måste gå i landsflykt med den detroniserade gubben, legitimisternas hopp och skötebarn, ej blott i Frankrike, utan äfven i hela Europa. Hans olycka vände allas hjertan till honom. Men han har visat sig som en svag stackare. Frankrike har sedan dess mer än en gång varit skakadt i sina grundvalar, men aldrig, hvarken 1848 eller 1851, har Henrik V, såsom han kallade sig, ens allvarligt försökt att spela en roll. Köln. Zeit., som meddelat denna skrifvelse och förklarat ej blott Frankrike, utan äfven hela Europa lyckligt, derför att Napoleon III och icke Henrik V bekläder Frankrikes tron, har det oaktadt fått numret med brefvet konfiskeradt i Frankrike, såsom innehållande en upprorskrift. Denna helt naturliga åtgärd finner bladet, som dock sjelft utkommer i det uti sädana fall ingalunda toleranta Preussen, vara ven vanära för kejsar Napoleons regering. Och det säger ett blad i ett land, hvars regering ej ens tillstädjer en representant yttranderätt, då han klandrar regeringen! Inom Ungerns Underhus har Dea framlagt en adress, hvari protesteras mot den af kejsaren utfärdade lagen om armens omorganisation, derför att denna lag genomföres på absolut väg och innan lagstiftande kåren ännu fattat beslut derom, hvilket är stridande mot författningen. Adressen slutar ånyo med begäran om, att författningen må bli återupprättad. Adressen skulle komma under törhandling i går. Denna adress är ett troget uttryck för den allmänna ovilja mot den nya värnepligtslagen, som råder inom Ungern. I Lemberg har hos den rutheniskt sinnade prof. Golowochi en mängd papper blifvit tagna, hvilka stämpla honom som törrädare. Bland dessa var äfven ett bref från Moskwa, hvars slut löd: Fortsar i eder hjeltekamp mot våra gemensamma erkefiender — RPiemiec (tyskar) och Liaih (polackar) — det heliga Moskwa jublar eder till mötes! I Österrike sparas mycket, men ej alltid med riktig beräkning. Sålunda berät— i On NI OO IOI— —T n—— ———————— tas, att besparingskomitåen fattat det visa beslutet att för besparing af bränsle nedsätta värmegraden i Schönbrunns orangerier från 15 grader till hälften. Följden deraf var, att en mängd af dervarande växter törderfvades och gingo ut. Besparingen blef såmedelst ett formligt slöseri. Friherre von Rothschild och en af hans söner, från Frankfurt, ha aflagt ed som österrikiska undersåter och borgare i Wien, der de skola bygga ett storartadt familjepalats. Till Englands skattkammarkansler Disraeli har inlemnats ett betydelsefullt memorandam, neml. en petition om afskaffar de af tullvisitationer under de sju månader pariserutställningen varar. Den är undertecknad at mer än 3, af medlemmarne i båda parlamentshusen. I stället för packsakernas genomsökande föreslås en tullbevakning af hemlig polis eller annan betjening, en lättnad, som skall komma ej blott 100,000-tals en gelsmän, utan äfven personer från andra länder till godo, hvilka fara öfver England. 1 betitionen antydes, att franska regeringen å sin sida är beredd att göra allt möjligt, för att i denna riktning gå England till mötes. För de delegerade från britiska Nordamerika, hvilka förhandla med ministören angående de amerikanska provinsernas töreslagoa förening till en förbundsstat, har Canadaklubben gifvit en festmåltid. De vid tillfället hållna tal voro märkliga, derför att de visade, att frågan om provinsernas enande till ett förbuna ännu icke är på långt när löst. Times begagnar tillfället att uttrycka den önskan, att de nordamerikanska kolonierna ändtligen måtte upphöra att vara en källa till fara för England. Det är tydligt att bladet helst vill vara qvitt de kära anförvandterna på andra sidan oceanen. Alldenstund i England inga räddningsmedaljer finnas, och likväl tvenne bergverksingeniörer vid olyckan i kolgrufvan vid Barnsley gifvit storartade prof på menniskokärlek och uppoffring, har drottning Victoria befallt, . h.nnn5 UIe AAA