Göteborgsposten – 9 januari 1867, sida 3

mellan de SårsklIdå OLIAgCU redan ar 101 8101 Fran Utlandet. Times meddelar en insänd uppsats med rubrik Fransmännen i Mexico, hvilken synbarligen härleder sig från kejsar Maximilians gesandt i London, Denna uppsats är full med de hätskaste och bittraste utfall mot kejsar Napoleon och antagligen till betydlig öfverdrift färgad. Det oaktadt bör densamma för dess märklighets skull återgifvas, i det vi äro öfvertygade om, att man från fransk sida snart skall till fullo vederlägga densamma. Det heter deri: Kejsar Maximilians vid vissa europeiska hof anställda diplomatiska agenter klaga ötver att till dem från Mexico sända skrifvelser blifva uppsnappade. Depescher, hvilka veterligen kommit ombord å postångarne i mexicanska hamnar, hafva aldrig uppnått sin destinationsort. Det måste naturligen vara föremål för undran öfver, hvar, genom hvem och med hvad ändamål detta fula spel begåtts. Det är på detta sätt, som det är omöjligt att erhålla pålitlig underrättelse om hvad som tilldragit sig i Mexico. Några få bret hafva undsluppit, och ett utdrag af dem bifogas. De förskritva sig från kejserliga källor, men deras förf. aro pålitliga, och de omständigheter de meddela kunna antagas som obestridligt riktiga. Det till daton första var skrifvet i Mexico d. 17 Nov. och innehåller följande stycke: Fransmännen begisva sig af, men de hafva ej officielt tillkannagisvit detta härstädes, ej heller lemna de regeringen frihet att handla uti detta ytterst svåra ögonblick, cå handling mähända kunde vara landets råddning. Sakernas ställning är ytterst brydsam i följd af fransmännens hål!ning, hvilka befinna sig i öppen kollission med regeringen, som ovilkorligen måste visa ett sken af enighet, och i afgjord brytning med kejsaren, som de söka drifva ut ur landet på ett sätt, hvilket mycket liknar våld. Emellertid sitta vi som på glödande kol, seende den ena platsen efter den andra falla i fiendens våld, blott derför att fransmännen icke ville tillåta oss upprätta en national armå, under det att de sjelfva göra absolut ingenting. Napoleon vill ej komma i delo med Förenta Staterna, och det är vi, Bom måste betala för de obegripliga misstag, man begått i deuna olyckliga expedition. Den orediga och olyckliga politiken, som antagits, har haft vår ruin till följd(?). Följande är ett utdrag ur ett bref, dateradt Vera Cruz, d. 21 Nov.: Landet befinner sig i ett feberaktigt tillstånd, föranlelt af den olyckliga belägenhet, hvari vi äro. Fransmännen skola utföra den fatala öfverenskommelsen af d. 30 Juli, hvilken bemyndigar dem att taga 50 proc. af sjöhamnarnes tnllintrader. Då detta kommer att ske, skull det af dessa ej återstå för regeringen mer ån 1 eller 2 pret, med hvilka det omöjligen kan existera. Allting här är förlamadt genom bristen på egna hjelpkällor och genom fransmännens illvilja. Vi hafva tvungits att inställa de militära operationerna, och fienden vinner med hvarje dag allt större terräng. Fransmännen fordra med geväret på axeln, alldeles orörliga, uppgifvandet af Oaxaca med dess militära materiel och förråder. Dån österrikiska besättniugen i Jalapa har gifvit sig, lemnande åt fisenden sina vapen och ammunitionsparken. Vår fullständiga overksamhet uppmuntrar juaristerna. Tyvärr för det arma Mexico!.. Ni har af tidningen ersarit, hvilka grymheter juaristerna föröfvat i Assam, der de förstört jernvägen, uppbrännt vagnarne, plundrat husen, kränkt qvinnorna och bortfört döttrarne i de sornamsta familjerna på platsen, sedan de mördat deras fäder och bröder, hvilka försvarade dem .. Den syndfrie Juarez och han befälhafvare vid gränsen dela sig emellan de kejserligas egendom. De konfiskera allting. Detta är hvad Jules Favre och hans vänner applådera såsom patriotism och frihetskärlek. De kejserliga i Mexico påstå, att landet befinner sig vid aftonen före vilda och grymma saturnalier, hvilka äro utan jemförelse i dess blodbestänkta annaler, och de klaga bittert öfver hvad de kalla franska regeringens I förräderi. De vänta afrättningar i massa och konfiskationernas fördubblande, alltsom juaristerna skrida framåt. Mexicanska diplomater i Europa motsäga bestämdt den nyligen kringIspridda uppgiften, att kejsar Maximilian hade hållits fången af general Bazaine, men de medgifva, att en stark tryckning utöfvats på honom, för att förmå honom lemna landet; och de hänvisa med synnerlig harm på den omständigheten, att fransmännen förhandla med Juarez i närvaro af den prins, som de lurat från hans eget land tlll en främmande tron, endast för att öfvergifva honom i farans sstund. Detta är Maximilians tack till kejsar Napoleon för de många trogna soldaters lif och för de millioner han offrat åt försöket att bibehålla denna odåga på Mexicos tron! Man