Göteborgsposten – 7 januari 1867, sida 1

ligga i hans natur hade nu orrergätt till en sansad och förståndig sparsamhet. Dagligen syntes bevis härpå och hela Danesheld undrade häröfver. Nägra af domestikerna singo afsked med lön för helt år, och hushållet på slottet reorganiserades till helt liten skala. Om det fanns någon som ej var nöjd med den nye pären, var det John Mitchel, ty han hade blifvit förkastad såsom sökande till arrendet af Sailors Rest. Mi Apperly hade fullbordat kontraktet och låtit det under tecknas af Mitchel och Hawthorne i trots af lord Danes varning; han skulle finna att detta dokument var värdelöst och att Sailors Rest blef bortgifvet till Richard Ravensbird. — Till Ravensbird! utropade han förvånad när lord Dane meddelade honom denna nyhet. Tatensbird! Säker kan mylord ej ha för afsigt att låta honom få det? — Jo. Vet ni ej att han var bland de sökande? — Ack, det vet jag nog. Men jag trodde att my. lord skulle ha satt honom ,sist på listan, eller snararc uteslutit honom helt och hållet. Det trodde jag. — Era och mina åsigter äro i denna fråga i strid med hvarandra, Apperly, sade lord Dane. Jag kan ej fri söra mig från känslan af att denne man blifvit förorättad och jag anser att vi af slägten Dane äro skyldiga honon godtgörelse. Men — oafsedt detta — hvarföre skulle jag ej låta honom få huset? Han är färdig att erlägga pen ningarne och skall utan tvifvel bli en bra arrendator. — Hyser ni ej ringaste misstanka mot honom för at! ha begått dender våldsbragden?