Göteborgsposten – 4 januari 1867, sida 1

öfver månens gång, hvilka läsaren neppeligei skulle ha synnerligt nöje af att lära känna men då det helt säkert kan vara af intress att sjelf kunna beräkna påskens ankomst, vilj vi här framställa den formel, efter hvilke! hvar och en kan sedan företaga uträkningen Läsaren må ej bli rädd för de många ut räkningarne, ty de äro ytterst lätta att verk ställa. Det årtal, för hvilket man vill beräkn påsken, divideras först med 19, och den rest som uppkommer, skrilver man upp; vi vilj kalla den a. Derpå dividerar man årtalet me 7 och uppskrifver åter resten, som vi kunn kalla b, och slutligen med 4, och denna räk nings rest kalla vi c. Den första resten, a multiplicerar man med 19 och lägger 23 til den erhållna summan; då vi dividera denn; med 30, få vi en ny rest, som vi kunna kalla d Vi hafva ju nu uppskrifvit resterna b, och d; b multiplicera vi med 4, e med 2 ocl d med 6; derpå lägga vi ihop de härigenon erhållna summorna samt ytterligare 4 dertill det tal vi då få, dividera vi med 7 och Kall: resten e. Så äro vi nu färdiga med uträknin garne; d och e lägga vi tillsammans, och ou det tal, vi erhålla, är mindre än 9, lägga v det till 22 och få sålunda daton (månaden är Mars) för påskdagen; är deremot å Åe större än 9, subtrahera vi 9 derifrån, och då blir detta tal daton (men här är det i April månad). Ett exempel skall lätt upplysa det hela. Låtom oss se efter, när det var påskdag förlidet år: årtalet är 1866. Det skulle ju divideras med 19, qvoten blir 98 och resten 4, och vi skritva då 4 4. (Qvoten bry vi oss ej om, det är endast med resten vi ha att göra). Derpå dividera vi 1866 med 7, resten blir 4, vi skrifva då b —:t, och när vi dividera 1866 med 4, få vi resten 2, alltså ce 2 2. Vi skola nu multiplicera med 19, det blir 76; 23 till ger 99; detta tal skall divideras med 30, vt få då 9 till rest och skrifva d 2Z 9. Nu skall Ö multipliceras med 4, det blir 16, c med 2, det blir 4, och d med 6, det blir 54; när vi derpå lägga 16 och 4 och 54 tillsamman och 4 till, så vi 78. Detta tal skall divideras med 7, resten blir 1, alltså e 1. Nu ha vi resultatet: e 4 d blir 10, det är större än 9, alltså skola vi subtrahera 9 ifrån, det blir 1, och detta skall vara daton i April. Påskdagen inföll således i fjor d. 1 April. Hvar och en skall nu kunna uträkna påsken för hvilket år som helst, både i fornoch ramtid. T. ex.: 1863 var det den 5 April, 1840 d. 19 April, 1867 blir det den 21 April. Påskens gränser äro d. 22 Mars och d. 25 April (inberäknad), och efter dennas tidisare eller senare ankomst beräknas åter pingten, hvilken inträffar just 50 dagar efter påken.