Göteborgsposten – 31 december 1867, sida 2

ens helgedomar. Kyrkan plu dras på dina skatter, restliga föreskrifter åsidosättas. Vär heliga tro kräntes, proselytism befrämjas och ett oöfverstigligt stängel reses mot att den hel. fadren bispringer, hjelper och undervisar så många af hans förtryckta och lilande barn. Dä sakerna bragts till en sådan ytterighet, har den hel. fadren, fastän ej afstående från itt hepp att den mäktige och ädelsinnade kejsaren af Ryssland och konungen af Polen skall gunstigt oppaga denna sorgliga berättelse om de kränkningar, för hvilka den katolska religionen är utsatt i hans viditräckta rike, och utfärda ett ädelt dekret till dess sormän, — har han i sin själs bedröfvelse ingen annan hjelpkälla, än att bedja den Allsmäktige ingifva af Sin Anda åt verkställarne af den kejserliga viljan, att stärka de förföljda biskoparnes ståndaktighet, att trösta Altarets fävgslade eller missbandlade tjenare, att lindra de biltogas, all andlig hjelp beröfvades lidanden och bevara tion hos denna den mest lysande nation som under nöra 80 år haft att klaga öfver inskränkningen i dess andliga frihet. Gifvet i Rom, i statssekreteriatet, d. 15 Nov. 18667. Hos Frankrikes kejsare eger den vanliga nyårsconren rum i Tuilerierna d. 1 Jan., men deremot kommer ej den vanliga aundiensen d. 2 Jan. att gifvas. Man drager häraf den slutsatsen, att kejsaren med anledning af sin helsa velat undandraga sig de dermed förenade ansträngningar. Koleran har åter börjat visa sig i Paris, der den uppträdt med bister min. I Frankrike börja nu äfven fransmännen fira julaftonen på nordiskt sätt med julgran och julklappar. Kejsaren, som länge uppehållit sig i Tyskland, har vid hofvet intört denna sed. Fransmännen fira som bekant annars blott nyårsdagen på mera högtidligt sätt. Nyårsafton skall den bekanta sångerskan Theresa uppträda på cas chantant Alcazar för försva gången efter en längre tids sjukdom. Hon hade på senaste tiden förlorat sin röst. Den sång, som hon skall töredraga, bär titeln: Les Odeurs de Paris, och är en parodi på den klerikale Louise Veuillots sista broschyr. Från England meddelas, att en vestindisk ångare underrättat om, att hela staden Miraguana, vester om Port-au-Prince, blifvit lågornas rot. Alla förråder samt en stor del af den sista skörden gingo förlorade och flera menniskolif spildes. Af julaftonshättet till Dickens veckoskrift All the Year round hade redan julaftonen sålts ötver en fjerdedels million exemplar. Det innehåller en följd af små lyckade berättelser, i hvilka alla jernvägarne spela en hufvudroll. Det atlantiska telegrafbolaget har, såsom man kunde förutse, genom modererande at sin taxa erhållit ökade inkomster. Medan dess bruttoinkomster förut voro i medeltal 813 p. sterl. pr dag, hafva de sedan d. 1 Nov., då laxan nedsattes till hälften, stigit till 874 pund, hvilket gör en inkomst af 205,233 pund pr år. Af denna summa bortgår en tredjedel till Newtoundlandsbolagen, men det oaktadt erhålla aktieegarne 6 proc. i dividend, hvilket kan, i betraktande af de svårigheter med hvilka bolaget har att kämpa, betraktas som ett i allmänhet lyckligt resultat. I Spanien tyckes revolutionen icke kunna dröja länge. Inom spanska ministåren har nemligen uppstått en stor schism, med anledning af insurgenternas affär d. 22 Juni, rörande hvilken ministrarne ej kunnat enas. Alla de medlemmar at kabinettet, som ännu bylla sig till de konstitutionela formerna, skola derför utträda ur kabinettet. Peauela, Madrids guvernör, och Gonzalez Bravo skola anförtros att bilda en fullkomligt absolutisk minister. Drottningen står på dras sida. Med denna minister skall förtrycket uppnå sin högsta punkt. I Holland råder en panisk skräck för att Preussen skall öfverfalla och eröfra landet. Det är naturligt, att de tyska tidningarne finna denna sak helt komisk, liksom då man på sin tid korsade sig, tör hvarje gång det sades, att Preussen lurade på eröfringen af Holstein soch Slesvig. Om man erinrar sig, hvika yttranden som vid olika tillfällen fällts inom preussiska dep. kammaren, isynnerhet under diskussionen om Kiels hamn och den preusicke förtänka holländarne, att de vänta sig allt från det hållet. Preussen lägger ej armarne i kors, det skall inom kort hafva i sin arm inmöstrat det värnepligtiga manskapet uti alla de eröfrade länderna, och det står då mäktigare än någonsin för att fullfölja, hvad det med så stor framgång påbörjat. Holland skall enl. all sannolikhet vara en starkare frestelse, än Preussen kan motstå, och nationalitetsprincipen skall mycket väl kunna användas, eftersom lärda professorer i det stora :ltäderneslandet för längesedan bevisat, att holländarne äro tyskar. Att holländarne hvarken vilja eller kunna förstå detta, betyder naturtlligtvis ingenting; det bevisar ju endast, att a äro skapade som holländare. 1— ——————