Göteborgsposten – 28 december 1866, sida 1

4k10 17 VALLIIMULIII1:)bD, HIGH TALL CILLIHAIIIDIIG TOT I högsta domstolen, som dervid — och utan tvifvel fullkomligt riktigt — icke fästat sig vid oväsendtliga formaliteter, på hvilka åter de med valresultaten missnöjda klagomännen naturligtvis lagt stor vigt. Till principfrågor som afgjorts, är den af stor praktisk betydenhet, att en kommun icke är ovilkorligen förpligtad att välja så många elektorer hvartill folkmängden berättigar, om valmännen äro ense att utse ett mindre antal. Denna åsigt, som icke gillades af k. bfhde i Vesternorrlands län, hvarigenom hofpredikanten Lithners val upphäfdes. har deremot af högsta domstolen blifvit godkänd, och hr Lithners val är säledes stadtästadt. I denna tvist är den omständigheten af kildt intresse att en hans embetsbroder, en komminister, satte sig i tåöten för klagomålen i första instansen. IIofpredikanten Lithner ar en utmärkt redbar man, och skall utan tvifvel väl tylla sin plats i andra kammaren. I samma län har ett annat riksdagsmannaval på enahanda grund som den ofvan anförda öfverklagats och at Dthde likaledes upphäfts. Sedan nämude embetsmyndighet ansåg sitt beslut ha vunnit laga kraft, utsärdades knngörelse om nytt riksdagsmannaval. Men inom åtta dagar från denna kallelses uppläsning i valdistriktets kyrkor ingåfvos till K. M:t ställda besvär mot länsstyrelsens första beslut, i hvilka åberopades högsta domstolens utslag i flera dylika fall. De besvärande förmente, att de ej annorlunda än genom kungörelsen om den nya valförrättningen fått del af länsstyrelsens beslut. Länsstyrelsen kunde ej upphäfva detta, och ej inställa det nya valet, som å utsatt dag egde rum, med resultat att en annan person blef vald. Upphäfver nu, såsom sannolikt är, högsta domstolen det ötverklagade beslutet, så är med detsamma den först valde ostridigt riksdagsman. Nu lärer det senare valet icke öfverklagats, och om så är fallet kan ganska lätt hända, att två personer inställa sig här såsom riksdagsmän för samma domsaga. Tvistefrågan rörer sig derom, huru beslut om ett upphäfdt val skulle delgifvas valmännen. Man har all anledning antaga att denna valstrid är tillställd af en gammal erfaren intrigör i bondeståndet, hvilken är den nya riksdagsordningen ytterst obenägen. Den kinkiga frågan huru ledamöterna i hvardera kammaren skola placeras, lärer sålunda vara löst, att placeringen sker efter länsindelningen och i den ordning, som länen upptagas i statskalendern. Städernas och landets representanter från samma län sitta tillhopa, och hvar och en talare eger frihet att yttra sig från sin plats eller från upphöjningen i talmannens närhet. Kamrarne skola i regeln hålla aftonplena fyra dagar i veckan, och utskotten arbeta på förmiddagarne. Advokatsiskal Rydqvist har lyckats uttänka ett ganska fyndigt sätt att frigöra Vetenskapsakademien från en tung börda och på samma gång utföra en god gerning. På den tiden då hortikulturen stod på en låg ståndpunkt i Sverige, donerade prof. Bergius ett kapital, sitt bibliotek och en stor trädgård med der befintliga äbyggnader till Vetenskapsakademien, med vilkor att en undervisningsanstalt i trädgårdsskötsel skulle inrättas. Han utsatte stränga vilkor för och älventyr om ej undervisningsanstalten vål sköttes. Men dessa vilkor ha alls icke punktligt blitvit uppfyllda; testators arfvingar ha styrkt det, och i rättegångsväg velat återvinna Bergianska trädgården, som allenast ådragit akademien, jemte flera obehag, betydliga penningeuppollringar. Nu har hr Rydqvist föreslagit att nämnde trädgård skulle återställas, med full eganderätt, till testators arfvingar. Dessa äro afl. assessor Juringii barn, och bland dessa den oo o på sin tid celebra sångerskan Beata Juringius. Näktergalens drill kan således, om hr Rydqvist får råda, ännu en gång bli hörd i Bergianska trädgårdens lindalleer. Till deras stora missbelåtenhet, som så ifrigt efterlängta ÅAfrikanskan, mest naturligtvis för att få se det stora fartyget, som verkligen förgås, har nu med visshet blitvit bekant, att denna opera icke förr än i Mars, kanske ej förr än i April månad, blir gifven. Inöfningen af de ytterst svåra sångpartierna tortgår med all ifver, arbetet på det ytterse komplicerade maskineriet och på de prakttulla dekorationerna bedrifves likaledes med ifver, och inga medel sparas för att göra denna pjes, enligt allmänhetens fordran, så lysande som är möjligt. Men ändå dröjer det med uppförandet, ty svårigheterna äro stora att få allt att gå ihop. Man har sagt mig, att fastän de kungliga teatrarne under frib. v. Stedingks chefskap stodo högt i publikens gunst, så laborerar teaterkassan ändå med ett deficit af 150 å 160,000 rdr, i hvilket den nye chefen icke har någon andel; men detta deficit förmår han icke heller minska, enär bristens egentliga orsak, den dryga atlöningsstaten, icke kan eller får undanrödjas. Bristen i teaterkassan ökas, då recetterna ej äro så stora som törr. Orsaken dertill ligger i — — —ä— —5 — — — mm —— 1 — 2 — — — — — eÖ — — — — — — 2