Göteborgsposten – 10 december 1866, sida 2

Från Belgien och Frankrike äro ytterligare andra afdelningar under väg, dock skola de med all sin goda vilja och sitt mod ingenting förmå i händelse af en konflikt mot folket. I Rom tror man nu icke längre på franska kejsarinnans ankomst. I Frankrike motser man med berättigad otålighet det ögonblick, då det skall behaga regeringen att bryta sin tystnad i afseende på den mexicanska frågan. Denna otålighet har ingalunda mildrats genom underrättelsen om, att presidenten i sitt bådskap fasthållit vid forlran om Mexicos utrymmande nu genast af de franska trupperna. Regeringen är i stor förlägenhet, dock har hon, såsom vi veta, böjt sig för nödvändigheten och låtit förklara, att trupperna genast skola vända hem igen. I afseende på Maximilian, erkänner nu äfven la France, att ban i medlet af denna månad anländer till Medelhafvet. Det väcker äfven en viss undran, att Moniteur intager en så afgjord hållning gentemot Kreta, såsom då bladet definitivt förklarar upproret der vara slut, medan alla andra underrättelser förmena att det alltjemt fortsar. I Paris har utkommit en bok af Cretineau-Joly, med titeln: De båda sista prinsarnes af Condå historia-. Densamma väcker allmänt uppseende, emedav den, på grund at hittills ej offentliggjorda bref, låter historien om hertigens af Enghien skjutande och den andre prinsens af Conde sjelfmord synas i ett alldeles nytt ljus. Hvarken Orleanserna eller Napoleoniderna skola bli synnerligt upp: byggda af detta offentliggörande. D. 3 d:s jagade kejsaren i Co npiögneskogen. Under jagten gick det muntert till. Men på attonen blef kejsaren åter illamående och var ännu dagen derefter sjuk. De franska kamrarne skola sammanträda d. 14 Januari. Österrikes ställning betecknas som yt: terst förvirrad och stämningen derstädes så svin så pessimistisk, aw man nästan kan dei vänta i hvarje stund en ödesdiger katastrof.