Göteborgsposten – 10 december 1866, sida 2

baka till Parken mycket beqvämt och utan nämnvärdt uppehåll. Post Scriptum. — Dusket har förvandlats till regn, hvilket sedan kl. 3 oafbrutet nedströmmar från himlen, och de arma menniskorna, som begifvit sig ut, ha en svår dag. Demonstrationen har ock, såvidt jag hört, till någon del misslyckats. En annan korresp. säger, att tillochmed de mest stelnade torier ej kunnat tillbakavisa intrycket, att de arbetande klasserna och isynnerhet handtverkarne äro genomträngda af en liflig sträfvan efter politiskt likaberättigande, en tyst, men oemotståndligt verkande kraft, som ej låter sig afledas från sitt mål. Desto mera intryckstull var denna rörelse, hvilken dock i grunden innebär en dold hotelse, som opionsyttringens allvarliga karakter afspeglade sig i den mönstervärda ordning, den hofsamhet, det lugn och den sjelfbeherrskning, öfver hvilka så storartade församlingar af massorna ej alltid kunna berömma sig. Sjeltva Times:, som bär sådant horn i sidan till parlamentsretormen, ser sig tvungen att medgifva: IIvad som i går, ehuru i relativt ringa omfång, utfördes, bevisar tillräckligt, att ett stort antal at våra handtverkare fordrar rösträtt och att man ej behöfver frukta något missbruk af densamma. En mera ordningsälskande folkmassa har aldrig sammankommit inom ett land, och förutom det oundvikliga störandet af trafiken har ingen enda oreda egt rum. De resolutioner, som fattades inom Beaufort-house, voro: 1) Protest mot de törebråelser, som gjorts de arbetande klasserna. för dryckenskap, okunnighet, bestickning och politisk likgiltighet, och i förening med protester fordran af allmän, blott genom varaktig bostad och registrering betingad valritt samt omröstning med slutna sedlar; 2) Erkännande al de fortjenster, som ädagalagts al Gladstone, John Bright, J. S. Mill och öfriga förkämpar för folket inom parlamentet; 3) Tacksägelse till ordf. för mötet (George Potter) för hans kloka ledning af demonstrationen, och till lord Ranelagh, derför att han ställt sin park till dess försogande. På Irland fortsar osäkerhetstillståndetMan har der illa sett, att flera högt uppsatta embetsmän och civila brådskande skickat sina familjer till Wales, dermed erkännande sin fruktan för utbrottet af ett uppror. Grefve Kussells rektorat vid universitetet i Aberdeen går snart till ända. Såsom hans efterföljare nämnes den store historieskrifvare, George Grote. Det tar sig i alla händelser något eget ut att se den courtoisie, hvarför danske kron prinsen i Preussen är föremål. På bangården i Berlin blef han mottagen af den dan ska beskickningen, guvernören Waldersee, stadens kommendant Alversleben, polispresidenten Bernuth, general Etzel, flygeladjutanten Lehndorff. Kronprinsen bebor de förut at prins Wilhelm bebodda rummen i kongl. slottet. — Konung Wilhelm aflade dagen efter kronprinsens ankomst ett besök hos denne i slottet och mottog derpå prinsens motbesök. På eftermiddagen skulle för prinsen gifvas hos konungen en tallel en famille ; dagen derpå skulle galamiddagen ega rum, och i Lördags gafs diner i preussiske kronprinsens palats. I går morse skulle danske kronprinsen afres a. Enl. Nordd. allg. Zeit. har HessenDarmstadt nu förklarat sig villigt att deltaga i konferensen om det nordtyska förbundet och att låta förelägga val ull parlamentet. Alldenstund Darmstadt ännu icke vidtagit några förberedelser härtill, måste det skynda sig, för att valen skola kunna ega rum i rätt tid. Konungen at Sachsen väntas till Berlin d. 17 d:s. Från Rom meddelas. att besälhafvaren för de franska trupperna derstädes underrättat kardinal Antonelli om, att franska kåren skall redan i morgon, Tisdagen d. II d:s, hafva lemnat den eviga staden. Man är ännu osåker om, hvad påfven skall göra. Det ultramontana partiet hoppas alltjemt, att han skall föredraga landsflykten framför en törödmjukande öfverenskommelse med Italien — få se! E mellertid hette det, att pålven skulle såsom i Lördags hålla en ny, stor allokution i kon sistoriet, hvilken skulle vara at öfverraskande innehåll och hvaraf de klerikala hoppades den största effekt. I Rom ha bland påfvens anhängare cirkulerat berättelser om spådomar af, en nunna, hvilken förkunnat, att päfven skall från Civita Vecchia (förutsatt att han kommer dit) föras i triumf tillbaka till Rom, Chefen för den påfliga zouavkåren, öfver ste Charette, har efter en längre frånvaro återkommit från Frankrike med flera af sina officerare, bland dem grefve Bourbon-Chalus, som kommenderade under Lamoricicre de påfliga guiderna vid Castelsidardo. Under de senare dagarne ha till Rom anlandt många