Göteborgsposten – 7 december 1866, sida 1

JR 4.4. 011(4447. 272— — komma i Nordsjön, ar nord eller nordnordost tills man kommer under engelska kusten, der man har fyrarne vid Beachy Head och Dungeness ull ledning för att passera Drogden, eller den smalaste delen af kanalen (melian Dover och Calais). D. 3 u:s, sisd. Måvdag, var vinden syd eller sydsyuvest med svår storm. Det vill synas som om korvetten, under det att den sökt Dungeness tyr, har genom strömsättning eller 1 foljd af sina egna mindre goda sjoegonskaper drifvit in i bugten vester om Dungeness udde, ty attoven nämnde dag kl. omkr. 6 inwaffade den sorgliga händelsen. Fartyget hado lots ombord. Det är 20 år sedan Sverige förlorade ett örlogsfartyg. Det var neml. är 1846 som Carlskrona kantrade i Florida-bugten tör en vindstöt och sjonk. Gripen brottsling. Vi omtalade för någon vecka sedan, att man ifrigt elterspanade en engelsman vid namn Holdswortih, hvilken var delaktig i borrandet af fartyg och som under det antagna namnet James Thompson en ud logerat på hotell Göta Källare härstädes. Enligt H.-T. har man nu i Basel lyckats gripa brottslingen. Jullitteratur. Bland de julkalendrar, man för anmälning tillsändt oss, intager Svea nu som alltid främsta rummet genom ett väl valdt, rikhaltigt och fosterländskt samt äfven undervisande mnehall. 1 afseende på detta framstå isynnerhet Orvar Odds Medaljonger af under året bortgångna personligheter, hnvilka denna sång omhandla: Lars Magnus Enberg, Fredrika Bremer, Christian Srenhammar, C. II. L. u Uncker, Christ. Jakob Boström, Johan BörJesson, Sven Eriksson, Disa Böttiger, Fredrik Van. v. Rosen, Christian Erik Fahlerantz, OC. H. Ekstrand, E. G. v. Rosen, P. F. Blidberg, Joh. Er. Höckert, C. J. L. Almqvist. Innehället utgöres i öfrigt, törutom Det svenska konungahuset och Europas Regenver at följande, hvarå en törteckning skall vara för sjeltva kalendern det bästa förordet: Det gamla åriet, poem af Hakan Röde; Kooung Agne och Guldkedjan, en iornnvordisk saga, bearbetad men derföre ingalunda upparbetad af Wilhelmina Stalberg; Carl XI:s Grundlag, ett skäligen klent poem af Penr Thomasson; Ramlosa Ilelsobrunn, en lätt och lislig skildring i Orvar Odds sällan ofverträffade mantr; -Hur Pogasen skenar-, en verkligt humoristisk dikt af Sehlstedt; Sommarsesten, d:o; Driömmerskan på J II. Kellgrens graf-, en andefuttig och dessutom föga kvnstuärligt belandtad berättelse af fru Schwartz; Fosterländska Bilder-, boetiska stancer af Hakan Röde; En middag på Gunnarstorp lör nära 200 år seduu, af G. IL Mellin; Weraamo marknad-, ett humoristiskt qväde af A. J—N, som der: visat ett ganska vackert prof på sin förmåga att genreteckna inom versens ramar, ehuru synderna mot rytm och meter ej äro hvarken fa eller ringa; Lilla Preswen, en tilltalande sosterländsk berättelse från ryssarnes lörsta besök på svenska kusten, ul Bias; Första Snön, ett pocm af Lea, hvilket aterigen visar, att våra uu lefvando svenska lyricr allt mindre och mindre skatta eu nordisk vinter och i den endast se en anledning till suckan efter varen; Svenska historiska minnenaf G. Thomee, samm bekanta, för i år upptagande Alvastra och Brahebus (Brohehuus, som det heter på den viusogado danska illustrationen), tvenne ekonomiska uppsatser af N. Lilja, om Potattsvaxten och Akerns skadedjur; Frieriet?, ett något matt poem af Lea till en illustration, föreställande Fagerlins berömda tafla Frieriet; -Engelbrektsstoden (med illustr.); Prinsessan kugenie som konstnått, med en illustration, återgifde den al henne på expositionen i somras utställda statyett af en Svea-gardist; Sveriges representanthus med Riddarholmen i: dess nyombyggda skick med tvenne illustrationer och en beskrifning öfver huscts inredning; ZEgirs Gåstabud några såsom vanligt i afscende på form tilltalande sånger at F. Hedbeig till illustrationer af basreliess å Molins fontän; Monitorerna med illustr.; Skandinaviska Industriuts:allningen 1866 med 4 illustr.; ÅBerns Salong, skamtsamma versar af Frans IIOdell med illustration. Thalia, Teaterkalender för 1867. En glänsande perla i denna är Jo. Jos skizz Emilio Högqvist och Debutanten, skritven med denne förf:s sällsynt spirituella och på samma gång godmodiga och hjertliga stil. Läsaren bringas genast i stämning och känner på sig sjelf, att hvad törf. här tecknat, det har bägrat i ett på samma gång ljutt och vemodigt minne för förf. Den ganska elegant utstyrda kalenderns innehåll är, jemte nämnda skizz och några dock mindre väl lyckade porträtter i stentryck, detta: