Göteborgsposten – 30 november 1866, sida 1

ekonomisk grundval. Det första vi ha att göra är att iakttaga hushållning och sparsamhet. Göra vi det, var tal. tillräckligt optimist att tro, det lång tid ej skail förflyta innan vi deraf skörda frukt. — Tal. uttryckte slutligen sin furhåga tör sin ovana vid offentliga ärenders behandling, framförde sin tacksamhet till församlingen samt försäkrade, att han vid riksdagsmannakallets uppfyllande skulle lemna fulla måttet at de krafter, som stå honom till buds. Hr D. O. Francke anhöll att då han ej var belåten med resultatet at förra valmötet ia föreslå som kandidat rådman F. E. Roy, som 1 värdighet för riksdagsmannakallet fullt ut kunde sättas vid sidan at ötrige kandidater. Prof. v. Schoults ville, då ingen annan gjort det, föreslå en man, som äfven vore kallet fullt värdig, nemligen lektor F. T. Blomstrand. Lektor Blomstrand ansåg sig skyldig uttala, liksom en föregående kaudidat gjort det, att alltsedan han äfven fick rätt att blifva vald till representant, det utgjort ew hufvudmål för hans tankar att medverka wil de stora, för landets väl vigtiga trågornas lösning. Tal. vågade ej hoppas att ett dylikt val nu skulle talla på honom, och vågade ej gifva lösten, då framtiden stode i Herrans hand. Tal. ville dock hänvisa på sin förflutna verksamhet inom samhället. Det hade ansetts att kandidaterna borde afgifva en trosbekännelse, och tal. ville göra så. Tal ville medverka till att nya lagar blefve sä skrifna, att de må kunna utan tvekan tillämpas. Kommunalförsfattningen borde utvecklas i sannt liberal anda och alla binder för valrättens utöfvande upphäfvas. Som grund för kommunalval skulle röstberäkningen efter tyrktal eller bevillning upphätvas, och en beräkning införas, hvilken ej verkställdes per capita utan efter en förnuftigt graderad röstskala. Alla de hinder, som nu läggas för fri penningeomsättning, böra undanrödjas, och inom riksbanken en ändamålsenlig och på sakkunskap grundad torvaltning införas, så att den uppfyllde sitt ändamål och bletve rikets enda sedelutgifvande bank, utan att de nu sedelutgifvande bankernas rätt träddes för nära. — Alla tullar böra vara finansoch icke skyddstullar, och alla bestämningar, som verka bindande på handeln, upphäfvas. I allt hvad som är öfverflodigt inom statsforvaltningen bör sparsamhet iakttagas, men ej i atseende på det som ar nyttigt och nödvändigt. Derför, om nya skatter ej kunna undgås, böra de på ett billigt sätt fördesas. — Alla hinder mot en tornuttig frihet i undervisningen böra upphätvas och bilaningen komma alla ull del, icke blott på papperet och debetssedlarne, utan äfven i verkligheten. Skolråuen, skolmspektörerna och konsistorierna böra vara fullt ansvariga för resultaterna at undervisningen, men ätven ega behöfliga medel att tillgå för densamma. lresternas sjeltskrifvenhet att vara ordförande i skolraden bör upphöra. — Hvad betraflar törsvargväsendet borde landet, utan att lita på andra, vara i stånd att med en rättfärdig sak på sin sida försvara sig med egna medel och med tillhjelp af dem, som genom blodets band äro så med oss förenade, att de ej kunna svika oss, utan att svika sig sjelfva. — Jemte så utmärkta män, yttrade tal. till sist, som de, hvilka blifvit invalde i andra kammaren, återstode väl ej annat för honom, än att kämpa i andra eller tredje ledet, men genom sin embetsställning hade dock tal. varit i tillfälle att sätta sig in i vissa förhållanden, t. ex. de som rörde Hvitfeldska stipendiefonden, så att han derutinnan kunde vara till gagn. Lektor Blomstrand anhöll, sedan han nedstigit från talareplatsen, att så såsom kandidat föreslå konsul O. Ekman. — Mötet antog äfven konsul E. såsom sin kandidat. Samtliga talen afbrötos ofta af bravorop. Derefter töretogs profval (at endast 180 röstande, enär mer än hälften af de närvarande aflägsnat sig utan att atgitva någon röstsedel). Desamma utvisade följande resultat, neml. att grossh. O. Wijk erhöll 122 röster,