Göteborgsposten – 27 november 1866, sida 2

Från Utlandet. Den af Frankrikes kejsare nedsaua komite, som skulle förhandla frågan om transka armöens omorganisering, har nu antagit ett nytt förslag härom, hvilket angifves gå ut på följande väsentliga torstämmelser : Rätten att friköpa sig från tjensten och ställa annan person i sitt ställe behålles avar inom franska armden; tjenstetiden nedsättes från 7 till 6 år; den effektiva stående ar mestyrkan skall utgöra 360,000 i st. f. 420,000) man; deremot utskrifves årligen 120.000 rekryter (i st. s. 100,000), af hvilka den ena hälften är bestämd för linien, den andra för förstärkningen; soldaterna inom den aktiva armåen stanna elter ändad tjenstetid ytterligare tvenne år qvar i reserven. Reservens normala styrka skall således bli 480,000 man, hvarat en fjerdedel deltagit 1 den aktiva tjenstem Hela reservmanskapet stannar etter slutad tjenstetid ytterligare tvenne är i det mobila nationalgardet (som således skall motsva ra ungefär den tillämnade landstormen här i landet); det användes dock endast till försvar inom landets gränser och till besättning ar fästningar. Enligt detta system skall Frankrike kunna förfoga öfver en armå om 1,080,000 man, neml. 360,000 wan aktiva trupper, 480,000 man reserv och 240,000 man mobilt nationalgarde. Manskapet inom franska armeens olika afdelningar stanna ötverhufvud 10 år i tjensten: 6 år i linien, 2 år i reserven och 2 i det mobila nationalgardet. Dess talrikaste del, reserven, skall delas i regementen efter provinserna och bilda armåkårer, som motsvara de stora militärbefälen. Den skall inkallas två gånger om året till vapenöfningar. Kejsaren skall vid sjeltva sammanträdena hatva iakttagit en anmärkningsvärd tystnad och tillbakadragenhet; endast vid Mac Mahons föredrag — hvilket hufvudsakligen handlade om en ny organisation af den atrikanska armåstyrkan och de faror, som hotade Algeriet, om Frankrike blefve inveckladt i ett europeiskt krig — skall kejsaren hafva tagit liflig del i diskussionen. Desto mera vältalig säges prins Napoleon hafva varit, i det han med stor vär ma förordat armeens organisation etter prenssiskt mönster, ett förslag som med afseende på flera väsentliga punkter likväl icke tyckes hafva trängt igenom, såsom t. ex. i rätten att ställa annan man tör sig. Märkligt är, att i sammanhang med dessa underrättelser ang. det förslag, hvarom man enats, äfven uppgitves, att finansministern Fould begärt sitt atsked, ehuru det ännu anses tvifvelaktigt, om kejsaren skall bifalla detsamma. Fould är på det bestämdaste emot upptagandet af något nytt statslån. Att han nu begärt afsked, kan således innebära, at — mama EIARIENTEREVIEORAEEE FR