Göteborgsposten – 23 november 1866, sida 1

5 4 TOLEL komster visat sig ökas. Samlingar, sådana som Mu sei, vore intet dödt kapital för en stad, ty de locka de främlingar till stället. Hvad som är en besparing nu, har visat sig vara förlust i tramtiden. Uton dessa sanningar framhöll tal. den stora framtidstan: ken om en fri akademi i Göteborg. Det vore nu till. sälle att göra den till en möjlighet, ty den måste ligga centralt. Dessutom bör en stad, hvilken liksom Göteborg egnar sig åt de materiela intressena, just i sitt hjerta inrymma en plats åt de andliga behofven om ej det materiela skall taga öfverhanden och åstadkomma skada i stället för gagn. En fri akademi, hvars byggnuder sträcka sig från navigationsskolan till Norra Hamngatan, är ingen utopi, ännu märkvardigare saker ha pa senare tider gått i fullbordan. Hr Renström varnade för skuldsättning. Staden vore uu eller blefve inom kort skyldig 4 millioner rår. Kommer så måhävda dertill 2,200,000 rdr för vattenledniagen. Detta vore en stor skuld, jemförd med andra städers. Tal, mowatte sig derfore forslagot, då dot ej var en nödvändig utgift och man ej visste hvilka kostnader Majornas förening med staden kunde medföra. Hr Berger tramhöll att kostnaderua för exproprieringen troligen skulle bli annu större än komiterade beräknat. Dessutom skulle en dyrbar reparation af museum bli nödvändig, om baksidan blefve ett palat. Slojaskolan behosde ej precist ligga invid museum, då det ej finnes afständ i Göteborg. Vi lefva nu i en tid af beuyck både iör jordbruk och näringar. Må vi vänta tills rikedomen återvänder till Göteborg; då kunna vi till slöjdskolan anslå de 400,000 rdr, som helt visst komma att bli följden af att antaga förslaget. Tal. yrkade derföre återremiss till beredningen. Hr v. Schoultz visade angelagenheten för Chalmersska slöjdskolan att bli sammalslagsen med museum. Exemplet från Mulhcuse hade visat att dylika läroverk mäste centraliseras. Tal. onskade att den gynnande tidpunkt för denna omätligt vigtiga frågas lösning ej mätte för allvid försvinna; men eftersom det ej var utsigt till annat än en återremiss ville tal. helst att den måtte remitteras till den xomits, som förut haft ärendet till behandling. Hr Blomstrand trodde ej att ett universitet hvarken fort eller fritt bildades derigenom att man sammansloge en mängd olika institutioner. Slöjdskolan och slöjdföreningens skolas förening vore visserligen onskrärd, men ej nodvandig. Lade ej så stor vigt på att slöjdskolan föriades till Lilla Berget, men den borde dock förläggas centralt. I alla händelser borde ej staden underkasta sig att inlösa hela Lilla Berget. Ville att staden, i stället för den tomtplats deu skulle yfeotå, om denna ej antoges, borde bidraga till anskallande af annan plats med så stor summa, som den förstnämnde skulle varit värd. Hr Philipsson fann saken vara en stor frumtidsfråga, men trodde att staden till Chalmersska slöjdskolan blott burde lemna skilnaden emellan verkliga värdet af Lilla Berget och expropriationskostnaden. Dot hade blifvit taludt om att staden vore skuldsatt, men stadsfullmäktige hade ej ådragit staden någon skuld. Den enda betydliga utgiften som stadens innoränare ha, är fattigskatten, hvilken växer förlärande hastigt. Den blir troligen i år 1 rdr 50 öre på bevillningsriksdalern. Staden skulle kunna inköpa Lilla Berget utan skuldsättning genom att asyttra t. ex. gamla tullhuset och landeriet Hedås. Ville atv lörs aget maätie remitteras till drätselkammaren, med uppdrag att ukomma med förslag huru tomten utan beskattning 10r staden skulle kunna åtkommas. Hr Prytz trodde av lämplig tomt kunde vinnas billigare, uen newligen som kommer att bildas genum utdragande al Smedjegatan samt Kronhusoch Sillgatorna. Önskade att komiterade måtte undersöka detta förslag. Ur Lindström ansåg ej museum nu ha sin rätta blats, och för öfrigt vore den nu oreslogna tomtplatsen otillräcklig för det framtida universitetets behof. Kostnaden för genomförande af komitens förlag skulle bli vida större än 200,000 rdr. Man bör illse om ej äfven andra rigtiga framtidsplaner stå vå dagordningen. Plats för både museum och slöjdkola funnes på Hasselbludska ängen. Hr Hedlund fruktade att man genom uppskol kulle skada saken, då under tiden stenhus kunde komma att uppföras å Lilla Berget och göra exprobriattonon alltför dyr, men biträdde hr Philipssons örslag. Ordf. hr Wern delade hr Lindströms åsigt. Hasolbladska ängen låge ej på för långt afatänd. Lilla 3orget skulle nog korrigara sig sjelf, då Sillgatan vom kort kommer att blifva en hufvudgata och det åledes blir en fördel att der bygga dyrbarare hus. Hr Hedlund vidhöll att afståndet till Hagaheden ore för långt. Sedan diskussionen förklarats slutad, belöts återremiss at ärendet till den gamla konitän, hvarvid de gjorda förslagen och hr af ?etersens anlörande skulle vidfogas. Otver konditor Paalzows ansökan, att fål nr