Göteborgsposten – 22 november 1866, sida 1

ÄAAAA W betäckte deras bröst och ryggar, alldeles blän dade ögat, medan deras gyllene glans föröka des af den mörkblåa eller mörkgröna färg som herrskar bland de ryska uniformerna Rummet ordentligt gnistrade af tuniker, kaf saner och frackar af alla slags snitt och for mer. Omvexlingen i de officiela klädedräg terna var förvånande. Ofsicerare i engelske militärrockar syntes sida vid sida af andra bärande drägter från Polen, kossackstepperna eller Cirkasslen. Sönerna at Don, i skarla kansröda blusar, stodo i vänskaplig närhet med afkomlingarne af de tappra män, som bland bergen i Kaukasus så länge motstått czarens makt. Några af dessa bergsboar voro klädda i karmosintärgadt sammet, kantadt med zobelskinn och upphöjdt af röda och gyllene broderier. På bröstet likasåväl som ryggen af blusarne hade de rader af veck, fastsydda för att inrymma patronerna och tjena istället för patronkök. Resten af deras beväpning var likaledes fördelad på båda sidor af deras kroppar. Yvenne pistoler bakoch tvenne framull syntes vara den med förkärlek bru kade ekiperingen af män, htilkas idGer äro långt efter tiindnålets uppfinning, och hvilka genom antalet af gevärspipor vilja ersätta hvad de sakna i snabb eld. I ett hörn syntes en svärm generaler i skimrande epåletter tala om dagens ämnen; i ett annat voro ministrar, alldeles utan epåletter, men med ett inveckladt arrangement af grenar, löf och frukter insytt på deras frackar, sysselsatta med att artigt göra les honneurs för de främmande gästerna. Då folkmassan blet allt tätare uppträdde de första damerna. Nära nog. allesammans bland dem voro klädda i hvitt siden, med släp af alla slags färger och nyanser. Remsor af färgadt sammet kantade klädningslitven och ofta ätven släpen. Häruti låg den rTryska nationaldrägtens väsentliga egenhet. En annan sådan var den för tillfället töreskrifna kakoshnik — ett diadem som bars af alla damerna utom bruden. Det är ett halfcirkelformigt band, öfvertäckt med sammet och besydt med perlor och juveler, hvilket är så vackert och täckt, att det icke i ringa mån hedrar bondflickornas smak, hvilka först upprunnit prydnaden. Damerna hade kostbara klädningar, men den stora utvecklingen af rikedom på juveler var uppskjuten till balen på qvällen. Lemnande fältmarskalkssalen före de kejserligas ankomst, begaf jag mig till kejserliga kapellet. Hela sviten af statrum voro uppagna på samma sätt som det, i hvilket jag så länge dröjt. I somliga funnos endast daner, i andra herrar — alla naturligtvis i sina lika graders uniform. Ätven köpmän, itall le äro ryska undersåter och bli inbjudna till vofvet, måste påtaga blåa frackar med ståndcragar och omgjorda sina fredliga kropvar med slamrande svärd. Detachementer at sika gardestrupper paraderade öfverallt och warje dörr vaktades af gardeskyrassierer. Gisantiska män i skarlakansröda uniformer med cragstöflar och stålhjelmar, krönta med den våhöfdade örnen, stodo likt lika många stumna statyer på de platser, hvarest de fått beallning att hålla vakt. De voro af ryska ästgardet, och man måste erkänna, att de cke utgjorde dåliga prof på elegans, förbunden ned styrka. Kungliga kapellet, i hvilket ceremonien kulle ega rum, svärmade redan at gräddan land det inbjudna aristokratiska sällskapet. Jet är ett rum af medelmåttig storlek, i fördna århundradets franska stil. Hvita väggar, tverflödigt prydda med bronsguirlander, festoer och diminuuva englar, gifva det ett utseende, som snarare påminner om hofvet än