Göteborgsposten – 21 november 1866, sida 1

YUCKt ROSs D. F. Bonnier. 1ÖÖ6. han håller ej på den varan och nöjer sig alltid med en måttlig vinst — har han återfått sina reverser. Dessa förvarar han omsorgsfullt och låter tillochmed binda in dem; jag tror nästan att de utgöra hans enda boksauiling. Det kapital som dessa reverser representerat. uppgick redan för några år sedan full mer än 25 millioner rdr. Apropos kuriositeter, så såldes åtskilliga sådana af betydligt intresse, men på det hela taget till låga priser, å auktionen vid Steninge, ett al de gamla Fersiska godsen, nu tillhörigt grefve Gy lIdenstolpes konkursmassa. Isynnerhet voro en del möbler at hög ålder, samt glasoch porslinpjeser af särdeles utmärkt beskaffenhet. Hr Hammer gjorde en rik skörd för sitt kuriositetskabinett. Den dyrbaraste artikeln såldes dock icke: en magnifik servis af Sevres porslin, som var en present af den sedermera olyckliga dvottning Marie Antoinette till den likaledes många år derefter olycklige riksmarskalken gretve Fersen. Då denna kungliga present gufs stodo både gifvarinnan och mottagaren på höjdpunkten af ungdom och skenhet. Det anses att denna servis tillhör Persiska fideikommisset, som plötsligt blitvit reruceradt till en mindre possession, och man tror att tordringsegarne i konkursen icke skola göra anspråk på denna dyrbarhet. Den IS November. Så långt hade jag skrifvit i går på morgonen, då jag plötsligt erinrade mig att ett valmöte inom Stockholms läns södra domsaga var utlyst att hållas i Södertelje kl. 12. Jag såg på klockan, och fann att jag borde kunna medlölja tiotåget. om jag ej blef uppehållen på vägen till bangården. I sista ögonblicket hoppade jag in i en andra klasser.s kupå, och så bar det i väg. Valmännen voro ull ett ganska betydligt antal församlade på Stadshuset. — Till ordförande utsågs rektor Siljeström, hvilken förliden höst blifvit vald till domsagans representant, men valet hade upphäfta emedan tormtel blifvit begångna vid utseendet af åtskilliga elektorer. Vid nu förestående valet skall det omedelbara val-ättet begagnas. Sedan några allmänna bestämmelser uppgjorts för valet inom kommunerna, uppmanade hr Siljeström de närvarande att, enlighet med inbjudningen till mötet, föreslå kandidater. En kapt. Uggla erhöll n. ordet och förmalde att han sjelf icke var kanumtar men att han ville uppställa en sådan, som i det väsentligaste gillade talarens åsigter och sam tillkännagitvit sig vilja mottaga vulet, om ortroendet töll på honom. Derelter upplaste hr Uggla ett långt anförande, som innehöll haus fordringar af den blifvande riksdagsmannen, Han skulle genomdritva reformer i alla upptänkliga riktningar; stadsjurisdiktionerna skulle alskaffas, landssekreterare och landskamreraretjensterna indragas, kronofogdarne försvinna och länsmännen göras till uppbördsmän. Kollegerna skulle reduceras, armöen fördelas på bataljoner, och alla öfverstar indragas. Tull skulle åsättas letnadsmedel, men tulltjenstemännen aff-kaffas. Jordbruket skulte skyddas, näringarne likaså, och till stöd härtöre citerades amerikanaren Carey, som längre tid vistats i Sverige. Skatterna skulle nedsättas och liqvideras i flera terminer. Bränvinstillverkningen skulle antingen srigifva-eller förbjudas. Tjenstemtinnens antal skulle törminskas, och blott undantagsvis pensioneras. (Derunder gjordes ett ansall mot hr Siljeström, som åtnjuter en statspension). Di tal. forigäu en stund uppsteg en gammal mar, kamrer Schultz, och hemställde om ej hr Uggla ville förskona de närvarande från att höra den långa skriften, utan befordra den till trycket, hvari frih. Rudbeck med flera instämde; men hr U. vidhöll att uppläsa sin skrift, åberopande yttrandefriheten. — Till slut uppställde hr Uggla baron Knut Bonde täsom kandidat, och uppläste ett mycket långt bref från nämnde baron, som utvecklade gina åsigter i en mängd trågor, mera ordrikt än ————— er Eos rn en