Göteborgsposten – 15 november 1866, sida 1

göras, svarade kunden. be skola dragga vid kusten efter liket, och jag förmodar att hela Danesheld skall ut och se på. — Dragga? Efter hvem? Har någon drunknat? Mannen skulle just föra romslaset till sina läppar. Han tog det tillbaka och såg på värden. — Vill ni säga, att ni icke hört den olycka som drabbat slottet? Kapten Dane är mördad. — Kapten Dane mördad! upprepade värden, undrande om hans öron bedrogo honom. — Han blef angripen på klipporna just midtemot slottet och kastad utför, fortfor mannen. Mitchel patrullerade nedanför och såg det alltsammans. Då han kom för att undersöka den nedfallne mannen, såg han att det var kapten Dane och att han var sten död. Mr Hawthorne raglade tillbaka bland sina tunnor, kännande sig icke långt ifrån sten död sjelf. — Och Mitchel kom rusande upp till vakthuset med samma snabbhet som en ångmaskin, hvarigenom han fick ondt i hjertat eller någon annan ädlare del, och svimmade så att han ej på hela följande timman kunde tala. Följden var att icke en själ visste om det i tid och att flodvattnet kom och förde bort liket. Sjukligt folk sådane som Mitchel duga aldrig till mycket. — Och hvem var det som anföll honom? Hvem kastade honom utför klippan? frågade värden då han kunde finna ord. — Ingen behöfver fråga det två gånger. Det var hans betjent Ravensbird.