Göteborgsposten – 15 november 1866, sida 1

OR JOD OM ken, att Sverige för kustsörsvaret borde hafva pansarklädda kanonbåtar af en storlek för Göta kanal, och jag är väl bekant med lokalen och dimensionerna af den odödlige Platens storverk, Kort derpi skref han: (Som under mitt syratioåäriga sträfvande avärigheten att skaffa medel mött mig vid hvarje företag — flera hundrade till antalet — så bör jag känna, måhända bättre än någon annan, den oundvikliga nödvändigheten att aldrig lemna kostnaden ur sigte. Konsten att afpassa storleken eller omfånget af elt arbete, så att det harmonierar med andra uppgifter, anser jag derför af stor vigt. Iskttagande detta, är jag nu i fullt arbete och har sällan egnat mig åt någonting med mer entusiasm, ty dessa pansarbåtar lofva att blifva af stor nytta för fäderneslandets föravar. Måhända fordras det att vara John Ericsson för att kunna fullborda ett dylikt löfte. Det är ingen lätt uppgift att, i öfverensstämmelse med de små dimensionerna å våra kanalslussar, konstruera en kanonbåt i stånd att bära ett artilleri nog kraftigt tör strid mot nutidens krigsfartyg och tillika så pansarskyddad, som det fordras för att med hopp om seger våga en dylik strid, samt derjemte — hvilket är af lika mycken vigt — att denna båt ej blir dyrare, än att vi kunna ästadkomma ett tillräckligt antal. Till soga nytta vore den allra yppersta modell, om kostnaden för de båtar, som efter densamma skulle byggas, blet ett binder att erhålla flera än två eller tre under årtiondet. John Ericssons praktiska snille har dock lika nojaktigt som genialiskt löst problemet. När denne man sorelägger sig en uppgift, rör sig hans tankegaug icke med hästens jemna traf på förut banade vä ar, utav trotsande dagens opinioner, följer han endast sitt eget omdöme och kastar sig djerft, liksom lejonet, med ett väldigt språng direkte pa målet. Så löste han frågan att skapa sjogaende pansarfartyg; och likaledes har han här tillvägagatt. Hans monitorer framträdde så skiljaktiga fran århundradets begrepp om örlogsfartyg, att de med ett allmänt rop genast förkastades; men sedan de segrande genomgått så väl oceauens stormar som de hårdaste eldprof, äro de nu lika enhälligt beundrade. : Kanske skall åt 0ss återigen erbjudas ett likartadt skådespell Enligt ritningar och modeller, hvilka redan aro hitkomna, är John Eriessons pansarbåt mindre än våra kanonslupar. Han är byggd af jern och fram drifves med en syrbladig propeller. I olikhet mot monitorerna har han ett last torn, bestyckadt med endast en kanon. Dessutom är det den olikheten, att då monitoren till en del, ehuru blott några tum, ligger öfver vattnet, är denna båt några tum under vattnet och för fienden osynlig. Ofvanpå däcket, hvilket är af jern hvilar en timmerflotte, framtill pansarklädd samt så lång och bred, att icke blott propeller, roder och förstäf äro betäckta, utan älven sidorna likasom med ett utstående fridhult skyddade. Tornet är ovalt och bygdt af tvenne lager en-tums plåt, hvarjemte dess eldfront eller främre del är beklädd med en fem-tums plåt och sålunda bildar, enär den har endest 12 fot i diameter, en skarpt rundad pansarvägg, sju tum tjock. Bestyckningen utgöres af en amerikansk 15-tums kanon, hvilken ligger med mynningen för-öfver och sidoriktas medelst båtens rörelse. Framom forstäsven, men under den pansarklädda timmerflotten, sitter tvärskepps ett litet skofvelhjul, hvarmed tvenne man kunna vrida båten kiing hans centrum och derigenom verkställa sidoriktningen. Ängpannor och kollårar finnas icke, ty propellern, hvilkens axel löper på ståhullar, drifves med baudkraft. Under däck och fullkomligt ekottskyddade tinnas sittplatser för 32 man, hvilka medelst ett lika sätchandterligt som enkelt och sinnrikt maskineri utveckla a propellern 30 a 40 prog. mer kraft, än hvad de kunde förmå med åran. Detta är i korthet hufvuddragen. Ehuru det är sannolikt, att denna lilla pansarbåt, i mån af nybyggnadernas fortgång, kommer att ytterligare sullkomnas, motsvarar han dock redan nu allt hvad som rimligen kunnat påräknas. Det är emot sakens natur att med små dimensioner och ett ringa djupgående förena lika många kanoner och ett så tungt pansar som å de större krigsfartygen, likasom det stora fartyget ej kan göras så lättmanovrerligt och djupgående som en kanonbät. Här, såsom annorstädes, vinnes ingen fördel utan på bekostnad af en annan. John Ericsson har dock så afpassat det ena med det andra, att hans lilla båt i hvarje hänseende är fullt stridbar. År panearet ej lika tjockt med monitorernas, är det doek tjockare än å de flesta pansarfregatter samt vida starkare än hvad tumtalet angifver; ty den cirkelrunda sldfronten, som har ungefär hälften af monitortornets diameter, eger en betydlig mindre skottyta och ett mycket mer rundadt pansar, som bättre afleder kulorna. Om farten å denna båt ej blir stor, är den dock tillsyllest för fordringarne under sjelfva striden, särdeles för ett vapen, som hufvudsakligast är positionsoch försvarsvapen. Längre marscher, som blott undaniagsvis förekomma, må underlättas medelst bogvering. såsom ulltid varit brukligt med bevärade batar. Men oak adt denna pensarbät i snabbgående är de stora fartygen underlägsen gilver han dock, med hänsyn till sitt ändamål, större och väsendtligare företråden. Derigenom att han framdrifves med handkraft, är maskineriet enklare och mer tillförlitligt än å ett ängsartyg, expeditionskostnaden mindre, krigföringen oberoende af stenkol och maskinister, och när helst uppbrott anbefalles, kan maskinen, utan afvaktan på ånga, genast sättas i gång, kanonen sidoriktas och striden börja. Då hvarken ångpannor eller kollärar erfordras, kunna dessa vigter ersättas med så mycket rikare amgöras, svarade kunden. De skola