Göteborgsposten – 14 november 1866, sida 2

tånd från denna, att ingen sara då kunde ga rumDet ligger derföre nära att antaga, let någon illasinnad person senare flyttat sods-vagnen närmare vexeln. — Äfven på Wenersborgsbanan har i dessa dagar vid Waa station sammanstötning egt rum till följe ieraf alt en vexel icke behörigen skötts at sn stationskarl. Denna tilldragelse förorsakale dock blott ett par tjedrars sönderspringande. Fran Manchester skritver Red:s korrespondent d. 9 dennes: — Det börjar allmänt tagas för gifvet, skrifver dagens Londonerkorrespondent till Manehester Guardian, att lord Derbys regering känner det vara en skyldighet att på allvar taga i håll med den länge nog uppskjutna frågan om armens omorganisering. De senaste händelserna i Tyskland göra det ej längre möjligt att undvika den frågan, huruvida vi ämna deltaga i europeiska strider till lands såväl som till sjös, eller om vi ämna åtnöja oss med vår öfver lägsenhet i det senare fallet och blott underhålla det nödvändiga antalet trupper till försvar af Englands och Koloniernas fästningar. Eller månne nou interferencepolitiken skall tillämpas på krigsliksom på utrikesministeren? Lord Derbys kabinett har äfven uppdragit åt en framstående jurist att göra ett utkast till det nya retormtörslaget, hvilket man med full säkerhet tror redan vid parlamentets sammanträde kommer att tramläggas. Så mycket om politiken! I afkärsväg är föga af intresse att meddela. Diskontot i 4 proc. Bomull flau. Jern och metaller likaså. Den stora firman Dent C:os i Kina vexlar på London, belöpande sig till 2 30, 000, hafva ej blifvit honorerade. Huset har måst inställa sina betalningar, troligen med anledning at följande ganska egna handeise. En at dess kontorister, en portugisare, hade för egen räkning gjort betydliga spekulationer och anses hafva förskingrat c:a 200,000 af firmans medel, men för att undvika att blifva upptäckt, uppbrände han alla kontorets böcker. Härigenom har uppstått en sådan villervalla, att firman ansett sig nödsakad att inställa sina betalningar, för att så mycket lättare kunna utreda sina affärer, ehuru de antagas hafva flera hnndra tusen punds öfverskott. Uti en ny periodisk skrift, Belgravia, skildras Manchester på följande sätt af den anmoristiske skriftställaren Augustus Sala: — I denna verldens största fabriksstad tillbedjes blott en gudomlighet — bomull, och tabrikanten är hans profet. Öfriga köpmän eller andra varelser äro blott vanliga mahomedaner och nödgade att behålla sina lager af Calico-Koran såsom tröst när gudomligheten visar sig flau och profeterna börja tvifla på dess allsmäktighet. Tusentals utländningar af alla verldens nationer göra sina pilgrimsfärder till detta Mecca i centrum af Albions ö. Man tror i allmänhet, att utländningen endast kommer till England för att se S:t Pauls-kyrkan, Thames-tunneln och Towern, att äta en fiskmiddag i Greenwich eller höra en Oratorio i Kristallpalatset, att taga sig ett bad i Brighton, eller göra en utfärd till Windsor, att besöka kapplöpningarne i Derby, eller se lord mayorn af London i all hans uråldriga herrlighet, för att sedan återvända till sitt hemland och resonnera öfver den engelska statstörfattningen och den engelska poliskonstapelns duglighet, beklagande sig måhända öfver räkningarne i de engelska hotellen, smaken på de engelska vinerna och den dödande tråkiga engelska Söndagen. -Men, tro mig, de komma egentligen tör helt andra orsakers skull. Mången gulblek trämling med glasögon och stort skägg passerar blott helt hastigt genom London, töraktande dess lejon och dess många underverk och styrande kosan beslutsamt norrut. Quant å mot, je vais ä Manchåstere, utropar den trodige transosen trån Mulhouse eller Eiboeut Ilo fatto un giro 4 Oldham ed å holton, skritver signor hem tll sin firma i Turin. Kö preciso salir de Leeds por andar i Manchestersäger den resande Caballero. Ich muss nach Stockport und Manchester gehn, ropar Hen Geschaftsreisender. De fråga alla föga el ter London och dess märkvärdigheter. En middag på Wellington Rooms och en afton på Albambra är tillräckligt att tillfredsställa dem med London. Men för att lära känna utländniagen måste man ej se honom i London, der vi all. tid föreställa oss honom snuskig, med lång hår och hatt med låg kulle, strötvande omkring Leicester Square med cigarr i mun från morgon vill qväll. Nej, man måste se honom i Manche ster, och när ni väl hunnit dit och aflemnat er koftert och paraply på det magnifik: Queenes Hotel, så tag genast en promenad ut efter Market Street. Der träffar ni utländ AAAA.. Lion många shilling os nå