Me fe UMUHICYÖ. 1000 på ständernas begäran nedsatta tullkomitåer ådragit sig uppmärksamhet och vunnit stor erkännande för sina statsekonomiska studier sin klara och behagliga stil och sin stora ar betsförmåga. Endast de som hålla på meriter inom embetsverken klandrade denna utnämning. Han visade sig snart vara platsen full vuxen; men troligen ansåg han att den som skall innehafva denna betattning bör ega ändå större arbetsförmåga, och då en plats i Kommerskollegium efter kommersrådet Åkerberg erbjöds honom, så antog han den. I ekonomiskt afseende gör hr Stenberg dock en ganska stor uppoffring, enär kommersrådslönen är betydligt mindre än tullsekreterarelönen. Sannolikt blir nu en af kommerskollegii yngre tjenstemän, som utmärkt sig för sin skicklighet och stora arbetsförmåga, befordrad till tullsekreterare. På tal om befordringar, så kan jag ej underlåta omtala en annan, som nyligen skett, icke derföre att vid sjeltva befordringen är något att anmärka — personen i fråga ansågs dertill fullt berättigad, sjelsskrifven-, som det heter — utan för det sätt, hvarpå han om sin utnämning blef underråttad. Han hade nyligen undergått en svår operation och hans lit hade sväfvat i fara, kort förr än befordringsfrågan i statsrådet företogs. När den var afgjord, mottog den sjuke en biljett af följande innehåll: Bäste — —! I dagens konselj har du blifvit utnämnd till sekreterare i — —. Lycka till! Blif nu snart frisk, önskar Din vän Carl. Man kan svårligen uttäanka ett älskvärdare sätt att förströ en sjuk under dess plågor. Den lilla schweizeribyggnaden, hvilken i sin ungdom betraktades såsom en prydnad, men på ålderdomen blef en vanprydnad för Carl XIII:s torg, samma byggnad, på hvars veranda i skydd af de lummiga träden för några tiotal at år tillbaka Askelöf, Crusenstolpe, Theodor Sandström och Argus Johansson tillbringade många sommaraftnar i förtroligt samtal, denna lilla byggnad, med sina ändå obetydligare annexer, är nu nedrifven och de ståtliga träden äro nu nedhuggna, för att bereda rum för en annan ståtligare byggnad, ett palats, som Atelierbyggnads-bolaget skall uppföra etter en ritning af prof. Törnqvist. Konsten behandlas icke hos oss så styfmoderligt, som man ofta påstår, och konstnärerna misströsta ej om utkomst, icke ens under en tid, då värdepapper utgöra målet för så mångas dagssträfvan och nattdrömmar. Om ett par år skola våra artister ej längre behöfva trakasseras af hyresvärdar, som äro rädda om sina golf. De, artisterna, skola snart, ostörda af hyresvärdar, i det nya åt konsten helgade tempel så arbeta, gifva fritt lopp åt sin tantasi, bereda sig den rätta belysningen, mottaga besök och — beställningar, at konstvänner med fyllda kassor, och kunna hänvisa dem till den stora expositionssalen, som kommer att upptaga hela mellanväningen. Måtte inom denna byggnad alltid råda venighet, kärlek och broderskap. Äfven nu får jag afsluta mitt bref med en dödsruna. Den gamle Pehr Sahlström, den vördnadsvärde, den alltid trisinnade, sjelfständige, obesticklige, oknflige, äfven i sitt yttre imponerande, vid ett stort antal riksdagar ledamoten af bondeståndet, slutade sin långa verksamma lefnad i Lördags, 81 år gammal, efter några dagars sjukdom. Han var en af bondeståndets utmärktaste talare. Ytterst liflig till lynnet, förmådde han dock alltid beherrska sig äfven vid kritiska tillfällen inom sitt offentliga lit. Han talade med en kraft, som ofta var häntörande, stundom förkrossande för motståndarne. Hans tankegång var logisk, hans argumentation skarpsinnig, hans framställning klar och rösten välljudande. Emedan han var en af ståndets intelligentaste medlemmar, med en stor fond af erfarenhet och karaktersfasthet, skoningslöst gisslande de intriger, som bedrefvos inom ståndet, var han af den stora hopen inom detsamma mera fruktad än älskad