Göteborgsposten – 5 november 1866, sida 2

JFor att stärka lord Palmerstons regering emot torierna, hvilka troddes vid den tiden vara mera fientliga mot Förenta Staterna, och de liberala. Lord Russell, såsåsom man torde minnas, ingick på utseendet af en komite, för att granska alla de anspråk, som de både regeringarne hade på hvarandra, utom dem som stod i samband med -Alabamaoch Shenandoah, hvilka om mr Seward sade, voro de vigtigaste af alla Sedan sistl. höst har sragan tillfälligtvis blifvit berör i kongressen ; mon, tror jag, förnämligast på grund a mr Sewardses mellankomst, försökte utskottet för d utrikes angelägenheterna att få saken ba ett regelbun det sätt inlor lagstiftande församlingen, och under ses -psionen tycktes den allmänna opinionen hafva i alse ende på denna angelägenhet inslumrat. Men dessa fordringar skola troligen, om jag ä riktigt underrättad, påtvingas kongressens uppmärksam het under den kommande sessioneu. i På et krig med England med anleduing hära tror ingen, förutom några få vilda fenier; men der allmänna tanken är obestridligen, att anspraken i af. seende på Alabamaej kunna ofvergitvas. Rege ringen hyser ingen afsigt att uppgifva dem, och det är mahända ej så tokigt för henne att hafva et ämne tillreds, i afseende på hvilket hon kan i hvac . . ögonblick som helst vara i öfverensstämmelse med folket och hvilket äfven erbjuder henne en utsigt till att återupphjelpa sin popularitet — ty sastan Jag tror att det inom den allmänna meningen råder mindre bitterhet mot England nu, an för ett ar sedan, är lik. väl blotta uttalandet af ordet Alabamatillräckligt, för att på nytt uppväcka densamma, Det tillhör ej mig att afgöra, huruvida dessa klagomål äro berättigade eller icke; jag återgifver helt enkelt de åsigter, som det amerikanska folket har i afseende på denna fråga. Förutom amerikanarnes bestämda tro på sin sak, hafva vissa omständigheter inträffat under de sista månaderna, hvilka skola göra det svårt för engelska regeringen, att längro uppskjuta ett afgörande beslut i afseende på hennes erkännande eller sörkastande af de väckta anspråken. Ni torde erinra oder, att vid slutet al sista sessionen general Banks inkom med ett betänkande från utskottet för de utrikes ärendena till förmån för återkallandet af Förenta Staternas neutralitetslagar, och att en åtgärd för detta ändamål förbereddes och verkligen antogs af Rapresentanthuset. Den stoppades inom senaten, men det radikala partiet är beslutet att taga upp ämnet nästa session och låta det genomgå båda husen. Detta är dess del al den öfverenskommelse, som det i somras ingick med Fenierna, och dessa senare hafva a sin sida röstat med de radikala under alla valen. Säkert är, att denna anordning skall förorsaka England någon förvirring. Om neutralitetslagarne återkallas eller, såsom det påstås, Lassimilerasmed Storbritannien, skall regeringen härstädes ej längre kunna inblanda sig i feniernas rörelser. Hon skall visserligen hafva tillintetgjort alla sina anspråk i afseende på -Alabama, men hvar och en skall fritt kunna utrusta krigsskepp eller sälja vapen och på annat sätt hjelpa Fenierna i hvilket företag de än må inläta sig på. Vi skola vara eder till tjenst, säga menniskor, alldeles så som ni under kriget tjenat oss — följande vedergällningslagen med kränkning af alla andra lagar. Ett sådant ha dlingssätt skola alla bättre amerikanare beklaga; men hvad inflytande ha väl de inom kongressen emot sådana män som hr Banks? Huru goda regeringens afsigter än må vara, förmår hon likväl ingenting om neutralitetslagarne förändras. Och det vill äfven synas som att sjelfva regeringen är hngad, att släppa litet efter i afseende på sin politik emot Fenierna. Det skull. deriör vara en stor fördel, om Alabama-schismen kunde på något sätt undanrodjas. Huruvida amerikanska regeringen skulle nu vara hugad att inlåta sig på det en gång väckta förslaget om att hänskjuta alla frågor will en skiljedomstols afgorande, är osäkert. Om det kunde ställas så, att någon ofverenskommelse kunde träffas mellan de båda regeringarne före kongressens sammautråde, skulle möjligheten för blifvande förvecklingar storligen minskas. Saken tyckes verkligen vara al ej ringa vigt, alldenstund Timessjelt tillråder Englands utrikesminister att ofördröjligen vidtaga försonliga mått och steg, som göra det möjligt, att få tvistefrågan löst i vänlig anda. Ej ovigtigt härvid är dock, att Times Filadelfiakorresp. i samma nummer at bladet berättar, hurusom presidenten Johnson nu söker ställa sig in hos Englands mest förbittrade fiender, Fenierna, genom att befalla, det va; 3 pen skola till dem återlemnas, som Unionstrupperna träntogo dem vid canadiska gränsen, då de nyligen sökte alt göra ett intall i Canada. I New-York har en mrs Elizabewh Cady Stanton ställt sig som kandidat till det i denna månad der försiggående kongressvalet. Hon håller meetings och tal. och påstår, att astän qvinnor ej ega rösträtt, kunna de likväl vara röstberättigade och hoppas tå ett stort antal röster vid valet. Kandidaterna i New-York äro: E. Dodge, republikan; James Brooks, demokrat; mrs Stanton, independent. Natten mellan d. 14 och 15 okt. inträfade en förfärlig eldsvåda i Quebec, om hvilken nu närmare berättas, att 17 kyrkor och dloster samt 2,000 hus blefvo förstörda och :0,000 personer utan tak öfver hufvudet. Skadan uppskattas till 3 mill. dollars. Fyra sersoner dödades och flera skadades. Insämingar göras för de brandskadade. Rysslands mångårige gesandt i Washingon, baron Stoeche skall nu förflyttas och eterföljas af Waldemar Bodisco. De frigifnas tillstånd i Sydstaterna bättras fter hand. Enligt ossiciela statistiska npygitter utgör renta Staternas område en areal af 3,250,000 vadratmil hvaraf 240000 bestå i vattan. I