Göteborgsposten – 3 november 1866, sida 2

Rattegangsoch Polissaker Poliskammaren. En hemmansegare från Alingsästrakten vid namn Adolf Pettersson kom i Mandags med morgontaget från Alingsås hit till staden för att uträtta några affarer. Till sällskap på vägen hade ban bagarolärlingen Johan Henriksson. Deune anmälde summa dag i polisen att han blifvit bestulen på ett spindelur med silfverboett och kedja, och att han hade anledning misstänka Pettersson för att genom sickstöld ha tillegnat sig detsamma. Just som Pottersson med aftontåget skulle återvända till Alingsas blel ban på grund af denna anmälan af polisbetjeningen fasttagen, hvarvid han ganska riktigt befanns inneha det stulna uret. I Tisdags stod Pettersson i poliskammaren till förhörs undergående, der äfven Henriksson var tillstädes i egenskap af målsegare. Den senare berättade att Pettersson under hela tiden här i Göteborg följt honom i hälarne, att hau älven varit honom följaktig bort på Smala vägen, dit H. begilvit sig för att uträtta ett ärende, att H. der bjudit P. på en sup inne på ett värdshus, derifrån P. först utgått under det H. stannade qvar för aw betala, och att då H. derester äfven gått derifrån hade Pettersson redan försvunnit. H. saknade nu sin klocka, och som både han och P. skulle resa tillbaka med tåget på aftonen, gaf han polisen, i det han anmälde stöiden, äfven underrättelse om hvar tjufven kunde anträffas. Pettersson, en person med ett temligen enfaldigt utseende, bestred riktigheten af målsegarens uppgifter. Enligt hans på äkta, ouppblandad vestgötadialekt afgifna berättelse förhöll sig saken på följande sätt. Henriksson hade på polisvaktkontoret kläder som blifvit stulna. Då den sistnämnde och P. befunno sig på torget der den store gubben står, bad Henriksson P. att få låna 2 rdr för att ge polisen. Pettersson lemnade honom en femma och en etta, mot det att H. satte klockan i pant hos honom. Beträffande den omständigheten att han gått ifrån Henriksson då de voro på Smala vägen skedde detta för att han ej skulle komma försent till tåget, som de båda skulle medfölja. Pettersson anmärkte att om hans afsigt varit att stjäla klockan, skulle han väl gömt den bättre än att den skulle vara synlig för hvar och en, hvilket nu var fallet, alldenstund kedjun hängde utanför på västen. Han erkände väl att han varit drucken, men var detta oaktadt så säker på att saken förböll sig som han uppgifvit att han när som helst ville aflägga ed derpå. Henriksson förnekade att ha fått några penningar mot pant al klockan, men som Petterssons uppgifter tycktes vara lika tillförlitliga som den förres, och Henriksson ej kunde framdraga några slags bevis, hvarigenom han kunde styrka sina uppgifter, forklarade poliskammaren att målet skulle få bero på ny anmälan. Tisdags hölls polisförhör med snickarelärl. G. Backman rörande en inbrottsstöld, som han begått natten till d. 25 Okt å vinden till det hus i Majorna der han bodde och bvarvid han tillgrep ett par grönrutiga korderojsbyxor från i samma hus bounde skomakare C. G. Sandin, äfvensom rörande tillgreppaaf en svart rock från handelsbokh. Gerner boende vid Kyrkogatan. Det senare tillgreppet begick Backman d. 26 Okt. De stulna plaggen beläntes af B. på pantlåneinrättningen Sedan stölder af dylika persedlar anmälts i polisen, är naturligtvis en af de första åtgärder som vidtagas af polisbetjeningen att söka på utlåneinrättningen få underrättelse om, huruvida : af de stulna plaggen der blifvit belånta, och ej 1 lyckas det att genom ett sådant förfarande få