Göteborgsposten – 31 oktober 1866, sida 2

som ega eller uppföra sina brytstugor att atmiustone tillse, att tillräckligt med utgångar finnas och att dörrarne ginge utåt, så att de icke vid en möjlig olycka hindrade folket att rädda sig. Jernvagstrasiken a Norra stambanan. Från Upsala skrifves d. 27 d:s: Under sista veckan, räknad från Thorsdagen d. 18 t o. m. Onsdagen d. 24 d:s, utgjorde antalet passagerare härifrån till Stockholm I, 139, af hvilka största antalet 390 reste Söndagen d. 21 och minsta antalet 119 Onsdagen d. 24 d:s, och utgör i medeltal passagerarnes antal under denna vecka pr dag 162. Osäkerheten i Upsala. Härom berättas vidare i U.-P. för d. 27 d:s: Osakerheten i staden och närmaste trakt tager naturligtris framför alla andra saker den allmänna uppmärksamheten i anspråk. Hvart man kommer hör man derom talas. Detta tal inskränker sig dock till berättelser om den och den våldsbragden, till uttrycken af bekymmer, oro och harm samt klander mot ordningens upprätthållare. 1 afseende på medlen och sättet att hälva det beklagliga förhållandet står man rädvill (7). Natten till Onsdag omkr. kl. 1 märkte en student W., boende i handl. Carlssons gård vid Kungsgatan, att någon tyst och varsamt arbetade på att öppna dörren ull hans bostad. Genom tillrop samt rörelse på annat håll i huset lyckades studenten blifva qvitt det oväntade besökot. Dagen derpå fann man skärningar eller borrningar på dörren i närheten af låset. En arbetskarl vid eldåvarnen blef en al de senaste qvällarne öfverfallen och slagen till marken samt hans fickor noga genomsökta; men då bofvarne ingenting funno, lemnade de honom, utan att vidare misshandla honom. Alven Irån landsbygden klagas öfver hopar af löst folk, som stryka omkring samt genom otidigheter, fräckhet och äfven våtd väcka oro. Mer än öfver allu dessa våldsamheter och brott, bar man skäl att lörundra sig öfver vederbörande i Upsala, som ej tyckas vidtaga några åtgärder mot detta osåkerhetstillstand, som väcker största uppmärksamhet öfver hela riket. Att det likaledes uppväcker oro hos alla dem, hvilka ha anförvandter eller vänner i Upsala, är naturligt. Ar polismakten i och omkring Upsala så vanmäktig, som förhållandet tyckes vara, är ju det enklaste, att till ordningens upprätthållande inkalla ett kompani soldater ur Uplands regemente. Landtbrukslitteratur. At Landtbruksakademiens Tidskrift har 4:de häftet utkommit, innehållande: Beredning af bränntorf till bränsle, al S. IH. Samuclasen; Om odling af bladväxter; Ett och annat om gödning och export al kreatur, al L. Hofman (Bang); Några landemannabetraktelser, af E. J. Bonsdorff; Om boskapspesten, af G. W. Sjöstedt; Om fiskodlingsanstalten och skolan vid Östanbäck, af Carl Byström; I Stamholländerifrågan; Ultuna och Alnarps Lanatbruksinstituters verksamhet under år 1865; samt Notiser. Tiilstandsbevis. D. 24 d:s har tillståndsbevis blifvit utfärdadt för boktryckaren K. J. M. MIlersvärd att från boktryckeri i Kristianstad utgifva: Nyare Kristianstadsbladet, Nyhersoch Annonstidning för Kristianstads stad och län. Lärarinneseminariet i Stockholm. Styrelsen för detta läroverk har, som bekant, blifvit mycket klandrad för det bigotteri och godtycklighet, som gjort sig gällande vid dess handhafvande at läroverkets angelägenheter. Ett nytt karakteristiskt drag berättas nu af Hernosands-Postens Stockholms-korrespondent, som skrifver: Lärarinneseminariet utmärker sig för ett godtycklighetssystem, verkligen upprörande. Som du troligen vet, måste man för att vinna inträde i seminarium genomgå en inträdesexamen, och ega lärarne sedan att bifalla eller förkasta examinandens ansökan att bli antagen sem elev vid läroverket, Sålunda har nyligen en af mag. Schäcks elever, ett ungt fruntimmer, dotter till en al landets mest framstående män, efter att med glans ha genomgått sin examen, blifvit vägrad inträde till seminariet, emedan hon, som orden föllo, ej såg nog uppmärksam ut Förråder ej detta utslag någonting så egenmäktigt, att det ärtid på att pressen blandar sitt ord medilaget? Det gränsar nästan till det otroliga att vägra en person tillträde till en offentlig läroanstalt derför att den sökandes utseende ej finner nåd inför lärarnes ögon. Dylika exempel skulle jag kunna citera flera, men jag inskränker mig till detta enda, som jag finner talande nog. En supares slut. I Linköping har ett fattighjon Joh. Petter Johansson d. 24 d:s i ett anfall af fyllerigalenskap kastat sig i Stångån och der omkommit. Lyckadt skott. Uti, en by i Bollnäs socken lät en pastor N., vid ett der nyligen hållet husförhör, de läsande erhålla en stunds rast. Då N utkommer far han se uti ett träd, som stod i grannskapet, någon sorts fågel, anhåller om en bössa, hvilken straxt erhölls, och ett, tu, tre föll för skottet en af de största tjädertuppar man kan få se i Helsinglands och Norrlands skogar. Hela jagten var fullbordad på 10 minuter, under hvilken tid husförhörsfolket rastade med läsningen. Nytt folkskolehus. Från Lidköping skrisves d. 27 d:s: Vid kyrkostämma med Lidköpings församling d. 23 d:s fattades ett för samhället både vigtigt och hedrande beslut, nemligen uppförande af ett nytt solkskolehus. Ritningen till detta är försattad af Lunds domkyrkas arkitekt H. Zettervall och i enlighet med Normalritningarne för folkskolebyggnader. Det nya skolhuset blir i tvenne våningar, innehållande salar för minst 400 skolbarn, utom nödiga afklädningsrum. Detta skolhus kommer att uppbyggas på nya stadens södra sida i närheten af Lidan, och får sålunda en den vackraste plats, som Lidköpings närmaste omgifningar har att erbjuda, — Kostnadsförslaget uppgår till något öfver 18,000 rdr, men anledning finnes för handen att arbetena skola utföras för något eller några tusen rdr derunder. Apotekaren M. Kylander, hvars välviljande frikostighet i flera afseenden visat sig emot detta samhälle, och ej längesedan i afseende på elementarläroverket, har till folkskolans uppförande skänkt sex tusen rdr, hvilker sålunda är åtminstone en tredjedel al hvad huset kommer att kosta. Förtärande af hästkött. I Sköfde Tidning läses: Wartofta härads hushällsgille har vidtagit cu åtgärd, som visat sig verksam för utrotana af fördomen hos allmogen mot hästslagtning och förtärande af hästkött. Gillet har nemligen utfästat en belöning af 10 rdr rmt för hvar och en husfader, som slagtar en häst och använder den till söda dels för för egen familj och dels till försäljning i form af stekar ÅKe, hvarom intyg från trovärdiga grannar erfordras. Förlidet år skedde första utdelningen af dess. belöningar, dervid ej mera än 10 personer anmälde sig till desammas erhållande. I år deremot utdelades vid gillets sammanträde i Slättäng förliden Måndag ej mindre än 37 belöningar. — Må vara att en stivande upplysning och tidsandan Siort sitt till för denAE — — 8 6 AA DD