Göteborgsposten – 31 oktober 1866, sida 2

Malmgren, som äfven var uppkallad till polisförhöret, påstod till en början, att Körner ej varit bland de personer, af hvilka han köpt jern. Som Forssman dock intygade detta, medgaf M. att det kanske vore den förändrade drägten, som gjorde att han ej kände igen honom. M. hade betalt 4 skilling pundet för jernet — ungefär fjerdedelen af dess värde. Körner sjelf medgaf, att han varit med i lumpkallaren vid försäljningen af jernet, mon förnekade att ha varit med om att taga det från den inhägnade plats, der det ursprungligen stått. Han hade af Magnusson och Ljung blifvit anmodad om att hjelpa dem bära det från ett ställe nära hamnen. Hr Alpen ansåg, att Malmgren ovilkorligen måste ha kunnat sluta till att det var tjusgods han köpte och yrkade på grund deraf äfven ansvar på honom. Den vidare ransakningen uppsköts till nästa Tisdag, då äfven Ljung och Magnusson skulle höras, hvarjemte Malmgren vid laga påföljd skulle vara närvarande.