Göteborgsposten – 30 oktober 1866, sida 1

——e — öpp—— U—g nom hvilka vattnet utpressas, åt fören i stälet för åt aktern, och sartyget skall nu dritvas med lika stor styrka bakut som det förut drefs framåt. Önskar man att utan tilltjel af rodret vända tarty get vrider man utnrömningsmynningen på ena sidan ät fören och på den andra åt aktern, och fartyget skall omedelbarligen börja att vända sig omkring. sin egen medelpunkt. Vill man tör öfrigt styra fartyget utan tillhjelp af roder är det tillräckligt att genom att vrida utloppsmy nningen nppåt eller nedåt gifva strömmen på den sidan, åt hvilken fartyget skali gå, en något sned riktning, hvarigenom dess kratt försvagas jemförelse med den andra, horisontelt akterut gående strömmens, hvadan fartyget drifves at detta håll, liksom en bät styr ät den sida nvarest åren skötes med mindre kralt. De båda strömmarne pressas ur fartyget genom ett stort horisontelt turbinhjul om 16 tots diameter, hvilket ligger i ett rundt hjulhus nära fartygets botten, och som sättes i rörelse af ångmaskinen. Vattnet strömmar in ull turbinhjulet genom en mängd små öppningar i fartygets botten. Fördelen af detta tramdrifningssätt är, såsom nyss antydts, den stora lättheten att manövrera fartyget utan lillbjelp af roder och utan att maskinens gång behofver ändras. Befalhafvande otficeren behöfver trån sin plats blott tillsluta en slid eller vända på utloppsmynningarne, och samma resultater vinnas som med andra framsrifningssätt ernäs genom användandet af rodrot samt maskinens saktande, stoppning och backning. Allt hvad maskinisten har att göra ur att hålla maskinen i samma oföränderliga gäng. Maskineriet är vidare väl skyddadt mot fientliga skott och dess rörelse framkallar icke den ringaste skakning i fartyget. Svår sjö inverkar alldeles icke på maskineriet. En annan högst betydlig fördel är den, att om fartyget skulle erhålla en läcka eller ett skott under vattenlinien, så är det icke tarligare dermed, än att det vatten, som sålunda inströmmar i fartyget, användes till dess tramdrifning i stället för det som eljest hemlas ur sjön genom de små hålen i fartygets botten, frän hvilka tilloppet i sådant fall afstänges medelst en slid. Huru betydlig en läcka skulle vara för att bringa ett fartyg, försedt med en dylik maskin, i fara, inses lätt deraf, att maskinen på Waterwitch hvarje minut ur sariyget pressar 300 tons vatten, medan hela tartygets drägtighet blott är nära 800 tons. Om någon fara skulle uppstå genom en läcka måste denna således vara till den grad oerhörd, att fartyget genom densamma skulle tyllas på en tid af 2—3 minuter: i annat fall är maskmen tillräcklig för att hålla det läns. Vid profseglingen öfverträfkade Waterwitch äfven de bästa förhoppningarne. Dess hastighet visade sig i medeltal varu 9 knop, men anses komma att betydligt ökas, då maskineriet blifvit uppslitet och några ändringar vidtagits.