Göteborgsposten – 24 oktober 1866, sida 1

godt och tryggt der, när du har en god bössa, krut och kulor, och derjemte en brun kapuschongskappa, som skyddar dig mot oviider och nattkylan. Hos de kringboende herdarne får du mjölk, ost och kastanjer och du behöfver ej vara orolig för rättvisans tjenare eller den dödades slägt ingar, såvida du ej behöfver gå in till staden för att förnya ditt förråd af krut och kulor. Då jag var på Korsika år 18 .., bodde en man vil namn Mateo Falcone i ett hus på en half mils afstånd från detta skogssnår. Han var en välbehallen man som hade sin rikliga utkomst af de hjordar, hvilka hans herdar vaktade rundt omkring i fjällen. Den gången jag såg honom, omkring två ar efter den tilldragelse jag vill berätta, syntes han vara en man af omkring 50 ärs ålder. Han var liten och starkt byggd, hade kolsvart hår, örnniisa och stora lifliga ögon. Han ansågs som en ovanligt skicklig skytt tillochmed i detta land, der nästan hvarje man skjuter utmärkt, och för denna n färdighet hade han vunnit stort rykte. Man sade om honom att han var en lika god vin som farlig fiende. Alltid tjenstvillig och redo utt bista och hjelpa den behöfvande, lefde han i fred med alla menniskor inom Porto-Vecchios listrikt, men man berättade, att han på den mdra sidan af ön, hvarifrån han hemtat sin