Göteborgsposten – 23 oktober 1866, sida 1

—ä vä-—s———————— personal och icke få af Europas celebriteter på dansens område ha utgått från denna skola, vi behöfva exempelvis blott nämna dansöserna Petipas och Murawiew. I betraktande af de oerhörda summor som årligen slösas på denna anstalt och de betydande förmågor som der äro anställda äro dock de baletter som der uppföras i allmänhet under medelmåttan. Så sågo vi en afton ett sammelsurium kalladt La fille mal gardoe, on sammangyttring af de mest simpla och pajazzoartade upptåg, infattade i en ram af de präktigaste dekorationer och det mest beundransvärda sceneri. En annan afton upptördes den bekanta tjufbaletten Robert och Bertram). Att få se Gisella ofvanpå allt detta skräp var formligen en ssnn lisa; den förekom som en tjusande dikt i jemförelse med dessa eländiga sceniska missfoster. En dubbel synd blir det att upptöra slikt, när man ser, hvilka framstående förmågor öfver hvilka teatern kan disponera. Två så unga och sköna artister som den graciösa Lebedewa, den i äkta natlonaldansor oxcellerande Madaiwa skulle pryda hvilken scen som helst och skola säkerligen innan kort kunna täfla med sina ofvannämnda ryktbara föregångarinnor. I glänsande uppsättning står deremot S:t Petersburg icke stort efter Paris. Endast dekorationerna till baletten Faraos dotter ha kostat 80,000 rubel och baletten hvimlar at de förunderligaste saker: dans på sjöar af spegelglas, verkliga kaskader, som fradgande störta ned från bakgrunden, och äkta vattenpelare, på hvilka hjeltinnan stiger upp från halvets botten. den tredje teatern, Michael-teatern, gifvas omvexlande föreställningar af ett transkt och ett tyskt sällskap, ehuru teatern ursprungligen uteslutande bestämts för uppförande af fransyska pjeser, af hvilka kejsar Nikolaus isynnerhet var en stor beundrare. Franska författares porträtter prunka i byggnaden 0. 8. v. På denna teater ha upptradt icko så så utmärkta franska förmågor. M:me Arnold-PIesy skördade härunder flera år stormande bifall och massor af rubler och hennes förnämsta konstnärsperiod torde ha infallit just under hennes vistelse i Ryssland. Bressant var på vippen att utbyta Paris mot S:t Petersburg och hade otvilvelaktigt äfven gjort det, såvida icke kejsare Napoleon, förskräckt öfver den makt som han såg de ryska rublerna utötva, lagt sig emellan. Alla nyheter från Paris, antingen de se ljuset på Theåtre Frangais eller Palais Royal, aflösa här hvarandra. Tartuflo omvexlar med Den sköna Helena och föreställningarne räcka om möjligt ännu längre än i Frankrikes hufvudstad; ty S:t Petersburg går ännu senare till hvila än Paris, Mellan konstnärinnorna i Paris är det en stående qvickhet, när samtalet rör sig omkring någon af deras medsystrars ålder, att yttra: Åh! Hon är ännu icke engagerad i Ryssland! och på en-. staka undantag när, slår väl heller ingen för alltid sig ner i S:t Petersburg, som kunnat göra sin lycka i Paris. Publiken är dock en if de tacksammaste i verlden, och att de teaterdamer, som känna böjelse för att inläta sig på galanta äfventyr och som sätta en ära att uppträda med furstlig prakt, äfven kunna få denna sin åstundan tillfredsställd i fullt nått, derom blir man under ett vistande i Kyssland snart öfvertygad. IIär cirkulerar tskilliga historier om oerhörda förmögenheter, om gått förlorade, om unga söner af god amilj, som omöjligt kunna berga sig på 50 ill 100,000 rubel, allt tack vare en eller anan skönhet vid teatern, hvilket bevisar att ejonen vid Newa icke stå efter dem vid einen. Det tyska sällskapet är vida underlägset et franska, och repertoiren är under all krik. Den bekante skådespelaren Fredrik )cvrient är dock engagerad vid denna scen ) Denna balett har, som bekant, ifjor blifvit ppförd på Kongl. teatern i Stockholm och der gjort omplett fiasco. Öfvers. anm.