Göteborgsposten – 18 oktober 1866, sida 1

— — — ————— — satte sig emellertid med all kraft förslaget, förklarande att församlingen ännu icke vore fmogen att aga ett sådant stes, att det vore att 4gå för långt framför sin tid? o. s. v. Förslaget gick på grund häraf icke igenom vid denna sockenstämma, men 2:ne medlemmar reserverade sig emot beslutet och begärde att förslaget ytterligare skulle framläggas vid nästa stämma, hvilket bifölls. Den plågsamma värmen är nu öfver, men den nuvaraude väderleken är dock ännu ohelsosammare, ty en stund på dagen är det tryckande qvaft och den andra är det kallt. Detta gör att sjukligheten under de sednare veckorna tilltagit, isynnerhet bland sadana personer som tillbringat sin första sommar här, och det är naturligt att såväl klimatombyte som ovana vid den här brukliga födan skall inverka på helsan. Läkare förklara att en väsendtlig anledning till sjukligheten bland nykomne är det myckna förtärandet af isvatten som här allmänt begagnas hela året om, ty hvarken uti något privat hus eller å värdshusen saknas vid måltiderna på bordet en större porslinskanna med denna under den varma årstiden så uppfriskande dryck. Ä A propos uppfriskande drycker, så behöfva hitkommande landsmän icke frukta för att sakna den kära svenska aptitsupen, ej heller den lifgifvande svenska punschen, nej bevars! Båda delarne, och dertill af mycket god qvalitet, tillverkas här af en svensk och en dansk samt finnes att tillgå på 2 eller 3 svenska värdshus. Amerikanarne ha dock ej kunnat få smak för dessa drycker, utan de vidblifva sin Bourbon-Whisky och Champagne. Tiderna här hafva nu något förbättrats, så att det är lättare för främlingar att erhålla arbete och sysselsättning än förut; dock vill jag derföre icke tillrada mina landsmän att begifva sig hit, ty här gå ännu en mängd personer sysslolösa, och nästan dagligen anlända flera. I Söndags ätta dagar sedan infann sig uti vår svenska kyrka c:a 30 stycken svenska familjer, som anländt dagen förut med ett Hamburgersegelfartyg; de sade sig hafva slitit fasligt ondt på resan och att maten som de erhållit varit sådan, att de knappt kunnat förtära den. Att de dåliga tiderna härstädes icke afskräckt europeerna från att emigrera hit, synes bäst deraf, att under årets lopp till d. 1 d:s landstigit här i NewYork ,170,933 emigranter, hvilket antal med ungefär 60,000 öfverstiger de under samma tid törra året landstigne. Största antalet emigranter som ankomma äro ifrån Irland och Tyskland, och dessa båda nationer äro de som vanligen göra bästa lyckan här i landet, ehuruväl de, märkvärdigt nog, äro af amerikanarne de minst omtyckta. Skälet tilljderas sramgång är endast att finna uti deras talförhet och oförskämdhet. Här i New-York omtalas allmänt det ryktet, att preussiska regeringen till Förenta Staternas regering tramställt förslag om att få inköpa verldens störste monitor Dunderberg. Huruvida ryktet eger någon grund är svårt att säga, men så mycket är säkert, att det arbetas snart sagdt både dag och natt på att få den stora kolossen färdig. I förra veckan gjordes med densamma en extra eller förberedande profresa, som utvisade att monitorn gjorde en hastighet af 9 knop; men denna hastighet kommer att betydligt ökas, då det kolossala maskineriet blir något uppslitet. Allmänt önskas här, att ingen försäljning af denna första jättemonitor måtte komma att ega rum. Presidenten Andrew Johnsons besök i denna stad var ett riktigt triumftag. Jag kan icke säga huru många tusental af menniskor af alla klassrr, som voro församlade på Broadway, New-Yorks största gata, (minst en svensk mil lång) der tåget långsamt framskred under bullrande musik och oerhörda hurraoch Jub-Irop. Presidentens vagn var förspänd med 6 hastar, han var svartklädd, stod under hela tiden uppe i vagnen med hatten i handen, helsande åt alla sidor. Andrew Johnson har ett fint och intelligent utseende, och ingen kan af detsamma eller hans mansr finna något spår af hans förra yrke. Bredvid presidenten satt i vagnen staden New-Yorks mayor, och baklänges midt emot presidenten, Förenta Staternas verldsberömde statsminister Seward. Uti en vagn straxt efter sågs den lika berömde general Grant med flera utmärkta personligheter. Festmiddagen som till presidentens ära egde rum i 5:te Avenue Hotel, NewYorks förnämsta hotell, bevistades af omkring 200 personer och kostade den lilla nätta summan af 25,000 dollars. På aftonen afbrändes ett storartadt fyrverkeri och påföljande morgon fortsatte presidenten sin resa, äfven då helsad af en oräknelig menniskomassas jubel och hurrarop. Jag omnämnde i mitt senaste bref att de af mina landsmän, som ämna stadna här uti New-York, företrädesvis böra inackordera sig i någon amerikansk familj för att fortare och bättre lära sig landets språk, seder och bruk. Se här en beskrifning öfver lifvet uti en sådan somilj: Vanligtvis bo de inackorderade 2:ne i edt rum tillsammans, men på många ställen har hvar sitt särski!da rum; detta beror naturligtvis af det pris man vill betala. Klockan 6 på morgonen höres en klocka ljuda i assigt att väcka de sofvande, och denna förfelar heller icke sin verkan äfven på