Göteborgsposten – 18 oktober 1866, sida 1

Article Image
ligiösa föreställning. Indierns gudalära är öfverskimrad af fantasiens mest glänsande belysning. Det är, yttrade tal, med indiern i andligt afseende likasom med fabelns Midas: allt hvad han vidrör förvandlas till guld. — Indiernas ursprungliga religion innehålles i de s. k. Veda-böckerna, hvilka äro skrifna på Sanskrit, hvilket språk, såsom bekant, är moder till den indo-europeiska språk-gruppen. Det ur-folk, hvars språk sanskrit var, och hvars religion upptecknats i Veda-böckerna, var Arierna. De bodde först i trakten af n. v. Kaschmir, men drogo sig sedan åt söder, i tvenne afdelningar. — Dessa Veda-böcker, 4 till antalet, innehålla böner och sånger till gudarne. Utmärkande för Veda-religionen är dess dyrkan af naturföreteelserna, såsom t. ex. ljuset, särskilt i dess strid mot mörkret. Detta dyrkande af naturföreteelserna må dock ej betraktas såsom stående i jemnbredd med de religiösa begreppen hos de på en lägre utvecklingsgrad stående folken, hvilka tal. förut beskrifvit. Indiern så att säga upplöser det naturliga i det andliga. — De förnämsta af Veda-lärans gudar äro solens, luftens och eldens andar: födelsens, upprätthållelsens och törstörelsens principer. Tal. gaf en framställning at Veda-lärans mytologi, förnämligast fästande sig vid Indra, åskans gud. I Vedaläran ingick naturligen offren såsom ett vigtigt element. Presterna ansågos kunna genom offren och sin tjenst förötrigt tvinga gudarne att lyssna till folkets önskningar. Ur denna föreställning uppstod och utvecklades under tidernas längd det filosofiska resonnemang, att, då gudarne kunde genom presternas tjenst tvingas, måste denna tjenst, d. v. s. dess högsta och förnämsta yttring, bönen, vara en ännu högre makt än gudarne. Detta föreställningssätt bildade öfvergången från den ursprungliga indiska religonen, Veda-läran, till Brahmismen, hvilken kommer att utgöra föremål för tal:s nästa föreläsning. Teater. Programmet för aftonen upptager det förut särdeles gouterade och skrattrotande stycket Hrr Dunanans Resa, i hvilket hr Rohde sjelf återigen har en af sina bättre forna roller. Derjemte gifves ett nummer ur baletten i det så mycket omtalade föeristycket Bockfoten, Konsert gifves i morgon afton å Bloms stora sal af systrarne Wilhelmina Neruda-Norman och Maria Neruda, hvilka i går på morgonen anlände hit från Kristiania med ångf. Excellensen Toll. De båda systrarnes utmärkta talang är här redan förut tillräckligt känd och uppskattad för att behöfva särskildt påpekas, hvarföre vi inskränka oss till att hänvisa vår musikälskande allmänhet till det i dagens annonsafdelning införda intressanta programmet för morgondagens konsert. Norska postångf. Lindesnas afslutade med sin resa i dag på morgonen härifrån till Kristiania sina turer för i är. Säfvedahls härad. Justitieborgmästaren m. m. P. Ekman har erhållit 3 månaders tjenstledighet, räknadt från d. 13 d:s, från förvaltandet af domare embetet i Säfvedahls härad och har v. häradsh. F. M. Colliander erhållit förordnande att embetet under tiden förestå. Marknad i Kongelf. Den till d. 11 d:s utlysta, men på förekommen anledning af Kgs Bthde inställda marknaden i Kongelf, kommer att efter derom tfamställd begäran i stället försiggå d. 8 nästk. November. Koleran i Skärgården. Enl. rapport från tillf. koleraläkaren å Gullholmen E. A. Rehnberg, har under tiden från d. 5 till d. 11 d:s intet fall af kolera derstädes förekom

18 oktober 1866, sida 1

Thumbnail