Göteborgsposten – 16 oktober 1866, sida 1

ill Charles Moitessier: denne obekante främing som snart skall ega all den rikedom, som står i den menskliga lyck ighetens hufvudbok med namnet Naigeot och den täcka unga flicka som uppväckt en tjugoårings hjerta i en femioårings bröst. Ty vi måste tillstå det, sedan Jaigeot e den strålande vackra Louiso, har det fö en ny revolution inom honom. Alla hans gäckade förhoppningar ha förenat sig 1 en enda, valdsam, vansinnig lidelse: han är dödligt förälskad i sin ni Det är ves han i sina lugna ögon)lick föreställer sig sjelf hur osannolikt det är at någon tillfällighet skall förändra hans lif; att hans öde åir afvjordt för alltid; att ensamhet och elände äro hans framtid; att hans nice behandlar honom som onkel, ja tillochmed som vän, men att hennes kärlek tillhör en annan: han känner oöfvervinnerliga önskningar sjuda inom sig; blodet flyter som eld i hans ådror; det stiger honom åt hufv udet, det berusar, bedöfvar honom. Hans sömn uppfylleaf frostande drömmar; än ser han guld och rikedomar, som nedbryia alla hinder; än visar sig Louise för honom, skönare än någonsin och kallar honom sin älskade! — Men — säger han för sig sjelf när han vaknar — denna rikedom och Louise skulle