Göteborgsposten – 12 oktober 1866, sida 1

— Låt mig först presentera för er hen Månard, sade hon; han är ej bokhållare utan en gammal vän af vårt hus .... Herr Nandin som är i besittning af utomordentliga insigter 1 handelsväsendet, och iär min bästa rädgifvare .... Herr Charles Moitissier, min tillkommande måg, en son af herr Wilhelm Moitissier från Boston. Hvarföre kände Frangois Naigeot vid dessa sista ord ett stygn i hjertat som plötsligt gjorde slut på hans lyckliga drömmar? Ingen och minst han sjelf skulle kunna uppgifva orsaken dertill! men han kände hat och svartsjuka mot den unge mannen som hade rättighet att sitta vid sidan om Louise och tala hviskande och förtroligt med henne. Denna känsla var hastig som tanken, som uppstår och försvinner på en tusendedel af en sekund; men den efterlemnade djupa spår, så djupa att han ej med öppenhet och viilvilja kunde räcka sin tillkommande nevö handen. Det gick emellertid rätt lifligt till vid bordet, ty Louise, som i verkligheten var husets drottning, upplifvade samtalet med sin glädje och obetvungna munterhet. Det var redan sex månader sedan Dominique Naigeot dött och ungdomens kraftiga natur förjagade snart sorgerna. Med sin älskade på den ena sidan och