ples af lika lofvande utseende som dess förra stycke Fran Utlandet. De politiska partierna i Amerika värlva itrigt röster för valen, sedan de konservativa (demokraterna) nu något hemtat ig från den stora modlöshet, hvari de under någon tid varit försänkta. Dock visa sig i Newyork tecken till split inom de konservativa ledarne, emedan det ser ut som om Henry J. Raymond och Newyork Times samt alla deras republikanska följeslagare skulle vilja skilja sig från demokraterna och åter sluta sig till de radikala. Denna håg är i viss mån befrämjad af demoralisationen inom det konservativa partiet. Dettas organisation är ej på långt när så fullständig som de radikalas, hvilka, förutom det att de kontrollera alla Nordstaternas regeringar, äfven hållas tillsammans genom ett stort hemligt politiskt samfund, kändt under namnet the Union Leagnen (Unionsligan), hvilket utsträcker sig öfver hela landet och är sammannitadt genom eder, tecken, handtryckningar och allt sådant som tillhör en dylik organisation. De konservativa hafva ingenting af detta slag och ega ej heller några verksamma medel att bekämpa det. Det oaktadt inläta de sig med lit i kampen och vilja leverera sina motståndare en het strid. Soldaternas och örlogssjömännens konvent i Cleveland utmärkte sig tör enhet och harmoni och skiljdes åt, efter att hafva uttalat sitt gillande af presidentens rekonstruktionsplan och förordat den till att understödjas af landets soldater och sjömän. Endast olficerare ur Nordstatsarmeen voro tillstädes, men en at de märkligaste omständigheterna var emottagandet af ett telegram trån ett stort meeting af Sydstatssoldater, som samtidigt hölls i Memphis. Detta telegram var undertecknadt af generalerna Forrest, Truesdale, Galloway, Jordan, Jones och Chalmers, alla väl kända Sydstatsotficerare, och det underrättade Cleveland-konventet om, att Sydstatssoldaterna lyckönskade dem till deras bemödanden att återställa fred och lugn åt landet, och försäkrade dem, att Sydstatssoldaterna äro villiga att åt Unionens soldater lemna bestammandet af deras rättigheter såsom Förenta Staternas medborgare, tilläggande: vi tillförsäkra för vår del alla säkerhet till lif, person och egendom samt frihet i tanke och yttrande. Denna med stort bifall emottagna depesch besvarades på lämpligt sätt från Cleveland. Mötet var ofantligt stort, flera vusen sydsoldater befunno sig der, och detsamma uttalade sig lifligt för understödjande af presidentens politik. Men det har aldrig varit tvitvel underkastadt, att Södern skulle understödja presidenten. 1 den nu pågående politiska kampen äro dock Sydstaterna maktlösa i befrämjande eller motverkande at någotdera at de politiska partierna. Kampen skall utkämpas i Norden och at Nordens män allena. Hvad angår militärens sympatier, understödjes presidenten allvarligt af den del deraf, som kallas Förenta Staternas regelbundna armå, i motsats till de friviliiga, hvilka ansluta sig till de radikala. Åtven flottan understödjer presidenten. Men de frivilliga äro utmönstrade ur tjensten, och den million man, hvaraf de utgöras, har återvändt till sina hem som enskilda medborgare, och af deras vota samt uttalade önskningar synes, att 3-delar äro radikala. De radikala skulle hålla sitt soldatkonvent i Pittsburg under de sista dagarne af September hvilket väntades bli talrikt besökt; man var öfvertygad om, att den regelbundna armens soldater skulle hålla sig deritrån och sålunda visa, att presidenten håller i sin hand den mäktiga organisation, som kallas Förenta Staternas arm6. De radikala hade hos general Grant anhållit, att han skulle bevista konventet, men fått ett vägrande svar, emedan generalen ej tycker om, att officerare ur armåen deltaga i dagens politiska diskussioner. I New-Jersey ha de radikala vunnit vid ett der nyligen anstäldt senatorsval. Härigenom skall senaten vid nästa session komma att uppvisa 37 radikala mot 15 konservativa, eller 7 mer än de 7(s-delar, som vid omröstning behötvas, för att få en bill att gå igenom i trots af presidentens veto. Det radikala verkställande utskottet i Förenta Staterna har utfärdat en adress till folket, hvilken framhåller dess rekonstruktionsplan. I adressen tramställas följande fem principer: I. Att alla personer, såväl svarta som bvita, skola vara FP