Göteborgsposten – 10 oktober 1866, sida 1

— —— 4 — A——— Angsartyget Danielsförolyckande i Bottniska Viken var ett härdt slag tör fartygets egare i Umeå, dervarande köpmän. För nugra år sedan förlorade de ett annat ångfartyg, Umeå, äfven med tull last. Daniel hade nu intagit största delen af Umeå-köpmännens vinterförråd, som uppskattas till mellan 2 och 300,000 rdr. Hvarken fartyg eller last var assurerad. Befälhafvaren hade till den grad öfverlastat fartyget, att hans åtgärd allmänt ogillades af de andra kaptenerna; men han påaktade allsicke deras varningar, ärven derföre att han ej unnade Westerbotten, som några dagar senare skulle afgå, att dela fraktförtjensten. Anmärkningsvärdt är, att då i våras förslag här väcktes om bildandet af ett bolag till ömsesidig assurans af ångfartyg, så kunde detta nyttiga företag icke komma till stånd, just derföre att de norrländska ångfartygsbolagen icke på något vilkor ville antaga förslaget. Att de missöden, för hvilka English and Swedish Bank blifvit utsatt, icke här tillskyndat bankens engelska styrelse något klander, töranledes naturligtvis deraf, att missödena ha sin grund i bankens välvilliga, men obetänksamma låneförsträckningar till svenska aftirsmän. Nu är man endast orolig derötver, att bankens affärer möjligen skola ställas på utredning, och således att lånerörelsen kan upphöra. Att Stockholms Enskilda Bank deremot är ganska lugn, synes lätt deraf att dess verkställande direktör, hr Wallenberg, redan för fjorton dagar sedan afreste till kontinenten för att i Schweitz njuta någon tids hvila. Man hoppas, ty man tror så gerna hvad man önskar, att hr Wallenberg skall återkomma med kappsäcken full med pengar, som här får en strykande afsättning. Göran.