Göteborgsposten – 3 oktober 1866, sida 2

Ä Fran Utlandet. Det synes nu visst, att presidenten i Nordamerikas Förenta Stater skall komma att dnka under i sin kamp mot kongressens majoritet, republikanerna. Presidenten lär i Norden endast kunna räkna på Newyork och Newjersey, ty den ström, som för en månad sedan gick så högt till förmån för konservatismen, nar nu alldeles sjunkit tillbaka, och republikanerna, hvilkas tro på Summer och Stevens rubbades af Filadelsiakonventet, synas alla nafva återvändt till sin första kärlek. En del omständigheter synas hatva härtill bidragit, såsom de ökade republikanska majoriteterna i Maine och Vermont, feniernas radikala symatier och presidentens egen indiskretion. 1 Maine, der de radikala hade år 1865 en majoritet af 22,000, hafva de 1866 ökats till nära 30,000. Vermont gaf en radikal majoritet 1865 af 19,000 och nu 24,000. Den moraliska verkan af dessa omröstningar är mycket stark och har gitvit de radikala förnyad kratt, under det att de konservativa, redan nu så tidigt i valkampanjen, öfverallt utom i Newyork synas modlösa, som om de voro säkra om nederlag. Förut ha irländarne tillhört det demokratiska partiet, nu äro de såsom tenier radikala. 2,500 fenier i Vermont och 3,500 i Maine hafva genom sin öfvergang verkat detta stora resultat. General Banks och hans radikala vänner hafva ej för intet omfattat feniernas sak. För att yttermera vidga klyftan mellan brödraskapet och presidenten Johnson, hafva de radikala öfvertalat fenierna att utse en delegation, som skall uppvakta honom och begira, att de vapen bli Uergifna, som Förenta Staternas trupper tagit ifrån dem under deras ströftäg in i Canada. Man kan Jätt tänka sig svårigheten i presidentens ställning, om en dylik begäran framställes. Om han återlemnar vapnen, kränker han sin utländska politik derigenom att han gifver fenierna medel att göra ett nytt infall; vägrar han att utlemna dem, sätter han sin inhemska politik i fara, i det han gifver tenierna ytterligare anledning att rösta emot honom. Den politiska fint, som ställt honom i detta dilemma, är en mästerkupp af hans fiender. henierna å sin sida visa sig mycket morskaöfver sin nya vigtiga ställning, hvilken inger dem svindlande förhoppningar. Engelska regeringen hyser väl äfven vissa farhågor, alldenstund hon skickar talrika trupper till Canada, för att möta ett angrepp. Vi nämnde, att ett annat skäl till presidentens sannolika nederlag är hans indiskretion. Under sin resa genom Nordstaterna har lan till allmänheten hållit tal, hvilka nedsatt nans höga befattning. Under det hans rekonstruktionspolitik är klok och borde understödjas af hvarje fosterländskt sinnad amerikanare, kan deremot ingen gilla den häftighet, hvarmed han utfarit mot sina motståndare. lärigenom ha alla de goda verkningarne at ans resa neutraliserats, ty man tillskrifver itet hvar presidenten den stormfulla oro, som bemäktigat sig alla. De konservativa tidningarne, som börjat märka detta, protestera ock