Göteborgsposten – 3 oktober 1866, sida 1

emellertid betecknande, att oaktadt denna åtgärd besegrades hr Rooth i den stad der han! rimligtvis bör vara mest känd, af redaktör Borg, hvaremot den förre har att tacka Engelholms valmän för det erhållna representant-l. kallet. Sedan grosshandl. Weern föredragit valet till första kammaren, sväfvar man nu i en fullkomlig ovisshet om hvem som skall bli talman i andra kammaren, hvartill han ansågs nästan sjelfskrifven. Man gissar nu alternativt på landshöfding Troil och på förre talmannen i bondeståndet Nils Larsson. Den senare, som under de begge sista riksdagarne nödgats allenast afhöra diskussionerna, torde nu vara mera benägen att få deltaga uti desamma; han är en ntmärkt talare, och torde blifva en af dem, som på grund af sin sakkännedom blir svårast för herrar v. Schultzenheim och Key att fånga eller själlaBland de hittills valda ledamöterna i första kammaren lärer frih. Sprengtporten hafva bevistat de flesta riksdagarne, och torde således komma att fungera som ålderspresident. Vid de amerikanska krigssartygens afgång härifrån inträffade — eller rättare sagdt uteblef — en händelse, hvilken, ifall Crusenstolpe lefvat, ganska säkert skulle gifvit honom, som var en ifrig vän af etikett, anledning till mycken beskärmelse. Vid nämnde tillfälleh uteblef all salutering både från det amerikanska fartyget och från Skeppsholmskastellet. På amerikanska krigsfartygen lärer kutymen vara, att de salutera först vid ankomsten, men salutera sist vid afgången, och då vid detta tillfälle salut ej afhördes från Skeppsholmsbatteriet, så uteblef den ock från amerikanarne. Då händelsen blef bekant, och klander uttalades mot dem, yttrade en hög person på sitt vanliga rättframma sätt: Gör ingenting! Amerikanarne ha skjutit bort sitt bästa krut vid Kronstadt, och vårt krut kan bättre användas. Enkedrottningen, som aldrig försummar att göra les honneurs för celebra främlingar, inbjöd det amerikanska befälet, jemte mr Fox, den amerikanske kabinettsledamoten, som medföljde krigsfartygen, till middag på Drottningholm. Den var, som vanligt, i ordets hela bemärkelse, kunglig. Mr Fox lärer varit en ganska frispråkig herre, som just icke bemödade sig att utbreda republikanismen på denna sidan Atianten. Han lärer rent ut förklarat, att de många små europeiska monarkierna på några millioner menniskor vore en komplett galenskap och att det omöjligen kunde dröja länge förrän dessa formerades till större monarkier. Då någon anmärkte att en sådan åtgärd vore oförenlig med nationalitetssträfvandena, så förklarade han dessa vara idel galenskap. Föröfrigt — tillade han — så går det ju an, att de folk eller furstar, som ej vilja underkasta sig de stora monarkierna, emigrera till Amerika, der godt utrymme finnes för de missbelåtna europåerna. i Prinsens af Nederländerna med gemål och dotter ankomst hit så sent på hösten lärer varit en stor öfverraskning för den kungliga familjen, som redan uppgifvit hoppet om detta besök, då det ej inträffade tidigare. Under de sexton år som förflutit sedan prins Fredrik första gången besökte Sverige har han föga åldrats, hvarken andligt eller kroppsligt. Han rör sig med mycken ledighet, hans väsende är mycket förbindligt och at den furstliga hållningen spåras föga. Han förefaller mera som en privat man med mycken bonhommie. Hans gemål ser äfven ganska kry ut och förefaller snarare som äldre syster än som moder till drottning Lovisa. De medföra egentligen ingen svit, blott en kammarherre och en handsekter, men en talrik betjening. Redan på förmiddagen, dagen efter ankomsten till Ulriksdal gjorde prins Fredrik ett längre besök i Industripalatset, sedan han på morgonen företagit en vidsträckt promenad i Ulriksdalsparken. I Lördags kl. 7 på morgonen afreste prins Fredrik och konungen till Erstavik (1 och en half mil från hufvudstaden) tillhörigt kammarherren af Petersöns, och deltog med stort intresse i en elgjagt, dervid en två års gammal elg sköts at grefve Lewenhaupt. Efter jagtens slut återvände de kungliga personerna till Ulriksdal. I går intog, hela kungliga familjen middag på Drottningholm hos enkedrottningen, och i dag deltager prins Fredrik i en af konungen arrangerad Hjortjagt. Ehuru prinsen redan uppnått 70 år, är han en ifrig jägare. Man tror att de höga gästerna komma att qvarstanna här till veckans slut. Hertiginnans af Östergötland qvarblifvande på Sofiero utöfver den vanliga tiden har gifvit ökad sannolikhet åt ryktet att åtminstone en del af den furstliga nassauiska familjen ditväntas, för att tillbringa vintern der eller i Köpenhamn. Det har till och med berättats som en möjlighet, att hertigen af Nassau skulle vara betänkt på att inköpa ett större gods i). Skåne. och att hertigens Gangka hatvdliga ne;