Göteborgsposten – 26 september 1866, sida 1

Berg, som dock bestämdt afböjde valet, derföre att han ansåg högsta domstolens ledamöter icke böra mottaga en befattning, som hindrade dem från utöfvandet af deras ansvarsfulla tjensteåligganden. Det är tänkbart att alla högsta domstolens ledamöter kunde välas, och då med den påföljd att deras vigtiga domarekall komme att ligga nere under lopvet af fyra månader hvarje år. Det synes således att hr Almqvist val är betänkligt, ätvensom att hans åtgärd att mottaga valet anyder tillvaron af en stor meningsskiljaktighet inom högsta domstolen. Under det att Dagligt Allehanda ville insätta riksarkivarien Nordström i andra, men ir Blanche i första kammaren, har ödet logat så att deras insättning gått i alldeles omvänd riktning. Med sina nya kolleger torde hr Nordström sannolikt, i början åtminstone, blifva ganska belåtem och de med honom. Hans ställning kan blifva angenäm, relativt åtminstone, och iakttages blott den försigtigheten, att icke placera hr Lindström och hr Nordström i samma utskott, så går allt väl undan. Utsträackes vidare omtänksamheten derull, att första kammaren, enligt riksdagsordningens medgifvande, tillsätter något specialutskott, der hr Nordström blir den ende arbetaren, så blir lugnet så mycket större — tills utskottets produkt skall pröfvas, ty ve den, som vågar ifrågasätta att något kan anmärkas mot hr Nordströms verk. Såsom tillägg till mina i förra brefvet lemnade meddelanden om striden emellan hr Nordström och hans medfullmäktige i riksgäldskontoret, häradshöfd. Dufva, kan jag nu lemna, att den fortgår med om möjligt växande skärpa, i form at allt längre skriftliga anföranden. Öfrige fullmäktige äro emellertid så vana vid hr Nordströms anföranden, att, då uppläsningen af dessa börjar, aflägsna de sig till angränsande rum, hvadan åhörarnes antal inskränkas till ordföranden, hr Dufva, och sekreteraren. Men allmänheten torde dock snart få del af stridsskrifterna, emedan de sannolikt blifva till trycket befordrade. Statsrevisorerna ha redan fått dem till lifs och äro nu försjunkna i ett djupt begrundande om och huru den hårdt tilldragna knuten skall kunna lösas eller afhuggas. Invigningen af Norra Stambanan har föranledt ståtliga fester i Upsala. Stadsfullmäktige, som af gammalt känna Upsala-restauratörernas vana att använda klåtill-systemet, anmodade hr Wilh. Davidson på Hasselbacken att arrangera festmiddagen. Den blet följaktligen magnifik och lagom dyr. Ingen jernvägsbyggnad här i landet har varit förknippad med så stora svårigheter som Upsalabanan. Den jord hvaraf bankarne bildats består af en ytterst fin, mycket kalkhaltig och genom väta lätt upplöslig lera. Den starka nederbörden har ätven försvårat arbetet högst betydligt och flera sättningar ha derföre inträffat. Man är dock öfvertygad derom, att när bankarne blifvit torfbelagda och fått en sommar på sig skola de blifva mycket starka, emedan jordmassan då hinner förvandlas till ett hårdt murbruk. Stationshuset här är en obetydlig och temligen oansenlig byggnad, uppförd af trä, och så sammansatt, att den tramdeles kan flyttas och lemna plats för en större byggnad, då trafiken tillväxer. I aldra sista stunden började härvarande Drätselnämnd foga anstalt om iståndsättandet af en gata till jernvägen; den är ännu icke särdeles farbar, och det nya Salutorget är ännu ett kärr, oanvändbart för trafiken. Den amerikanska monitorn, beledsagad af ett krigsångfartyg, ankom ganska riktigt och blef föremål för allmänhetens begapning, gehast efter ankomsten, fastän befälet lät förstå sin önskan, att först göra fartygen fina efter ärden från Kronstadt. Alla beskådare motagas emellertid med mycken välvilja. Våra zakförståndiga antyda, och de icke sakkunniga påstå bestämdt, att de svenska monitorerna na vissa väsendtliga företräden framför den imerikanska. Besättningen på begge fartysen utgöres at folk från olika länder. Åtta lanskar och fyra svenskar finnas der, samt re finnar, hvilka, så snart fartygen anländt ill Finland, genast permitterades för att beöka sina anhöriga. En af svenskarne tillfråsade jag: Uppstår ej någon önskan hos er ut stanna qvar i Sverige? — Åkan inte comma i fråga, svarade han skrattande och köt hatten på sned. Tre gånger större hyra in i Sverige. — Af besättningen har hittills sanska få tillåtits gå i land. I nästa vecka ros fartygen skola afgå. I Köpenhamn vänas order om kosan skall styras till Medelafvet eller öfver Oceanen. I Thorsdags af