Göteborgsposten – 24 september 1866, sida 1

sikkår, placerad på en öppen vagn. Adjö, adjö! Det försvinner inom banhallen, och nu börja de sedvanliga festligheterna derinnanför, i det att landshösdingen i största ödmjukhet anhåller om att H. M:t behagade förklara banan öppnad och H. M:t allernådigast beviljar hans anhållan. Allt det der är nu kändt sen gammalt, och det torde icke roa er att jag berättar mera derom. Sedan några sånger blifvit afsjungna tell majestätets ära och allt det öfliga blifvit undanstökadt der innanför, visade sig ändtligen De Höga Personerna för den utanför varande mängden, och mottogos först af skarpskyttarne med ett musiknummer, och sedermera af studenterna med sång och lefverop. Drottningen yttrade — behagade yttra — några ord till studentkårens ordförande, och sedan sålunda Lallan rättfärdighet var uppfylld, fingo De ändtligen afresa till erkebiskopshuset, der De logera under Sin härvaro. Kl. 3 skulle gudstjenst (eller ännu finare: Te Deum) hållas i Domkyrkan ; men olyckligtvis (för mina läsare, naturligtvis!) låg ÅGästis istråkvägen, och som jag råkade att slinta dit in, så kan jag sannerligen icke ge någon närmare beskrifning om hvad som tilldrog sig i kyrkan, lika litet som jag har något att förkunna om den schangtila middagen, som hölls på Gillet kl. 5, eller om supcten hos landshöfding Hamilton. Till den senare voro sångarne inbjudna, och af dem har jag hört att II. M:t skulle varit ogement nedlåtande och nådig och som vanligt deltagit i sången med sin vackra(?) bas, samt att der varit mycket roligt. (Det tror jag, det!) Upsalaposten omtalade att i festprogrammet skulle ingå en mindre illumination. Ja, den var i sanning liten; ty såvidt jag kunde upptäcka, bestod den endast af några marechaller utanför Gillet och af ett vackert F. vid kathedralskolan, midt emot erkebiskopshuset. Det senare (F:et naturligtvis!) fick jag se, då jag fram på natten gick genom Odinslund, ditlockad af de klingande tonerna från våra bästa sångare, hvilka höllo serenad för prinsessan. — Och så var den dagen slut, och resultatet var, att dagen var glad. D. 20 September. I dag ha vi fått tillbaka vår sedvanliga väderlek, mulen himmel och regn med en uch annan timmas uppehåll. De kungliga ha på t. m. besökt samlingarne och dylikt, som var al intresse att beskåda. Vid 12-tiden skulle studentkåren uppvakta H. M:t Lonungen och kl. half 2 började konserten på Carolinasalen. Det säges att denna sal är om icke den störste, så åtminstone bland de största i riket; men den var ändå uppfylld ända till trängsel, så att många fingo stå utanför dörrarne. Att sångerna gingo utmärkt, behöfver jag väl icke säga. — I afton är bal på gillet och i morgon vid tiotiden resa de kungliga tillbaka, hvarefter staden väl återtager sitt gamla skick, och vi få hvila ut litet. Jean Bååt.