Göteborgsposten – 22 september 1866, sida 1

Låtom oss förflytta oss några månader fram i tiden — det är i alla fall icke långt dit, ty tidens hjul etrillar och trillar framåt med en städse alltmera förfärande hastighet — middagstimman är för handen, det är Thorsdag. Man behöfvor just icke ha låtit sig födas i Östergötlands bördiga bygder för att den dagen med välbehag vilja inandas ångorna från den rykande ärt-terrinen, fastän trikinerna och deras anhang en tid bortåt höllo på att peta undan en bland de vigtigaste. ingredienserna deri. Nåväl, du stiger in i din matsal, om du har någon sådan, med! uppspärrade näsborrar, färdiga att insupa den ljufliga doften. Men kuggad är du! Istället