Göteborgsposten – 20 september 1866, sida 1

Koleran. Läsaren torde erinra sig, att i Konstaninopel på sin tid nedsattes en komite, för att närmare undersöka förhållandena med koleran. Im resultaterna af kongressens vidlyftiga förnandlingar föreligger redan nu en intressant derättelse, redigerad at d:r Fauvel Ur detta aktstycke, det fullständigaste som finnes ang. detta ämne, må hufvudpunkterna här itergifvas, hvilka behandla frågan om kolerans ursprung och utbredningssätt: I. Kolerans ursprung: den är sndemisk och epidomisk i Indien. Det är otvilvelaktigt, att man redan trån 16:de irhundradet i Indien iakttagit en sjukdom, som. nade den största likhet med kolera och stunlom rasade i våldsamma epidemier. Från slutet at förra århundradet var det ej tal om epidemisk kolera i Indien eller annorstädes före 1817, då den började sin vandring och ir 1823 inträngde i Europa, der den visade sig i Åstrakhan. Utanför Indien och närgränsande länder ar den asiatiska koleran aldrig utvecklat sig pontant, och man har aldrig sett den endenisk hvarken i Europa, Mindre Asion, Afrika ler Amerika; naturligtvis bör man här icke ned de ursprungliga härdarne för sjukdomen örvexla de sekundära, som kunna bildas unler loppet af en epidemi. Intet berättigar ill att tro, det koleran skulle kunna acclinatiseras hos oss, fastän man ej kan bestrida nöjligheten härat. leke heller i sjelfva Inlien uppträder kolera ötverallt lika ofta och ned lika styrka: endemisk är den blott i rangesdalen; dock saknar man ännu tillräckiga upplysningar för att kunna noggrannt uttaka dess gränser. Man känner ej de särkilda omständigheter, som gynna dess endeniska uppträdande, och hvad epidemiens utredning angår, vet man blott, att valsarterna afva deri en betydande del. I II. Utbredningssättet. Fastän koerans smittsamhet är tillräckligt bevisad, har comiteen likväl trott sig böra samla åtskilliga tterligare bevis derför. Alltifrån den första pidemien i Europa hade man iakttagit, att jukdomen företrädesvis följde de stora väarne för samfärdseln, och de senare epidenierna hafva tillräckligt ådagalagt riktigheten ärat. Koleran följer menniskan på hennes andringar, än snabbare, än långsammare, aningen till lands eller sjös. År 1865 började en i Indien mot slutet af vintern och uppådde Amerika i Oktobor, efter att hafva asserat igenom Europa; den behöfde sålunda 2 månader för att uppnå Paris och 9 måader för att genomlöpa halfva jordklotet. Sjukdomens fortplantning genom ankomen af personer och gods från ett smittadt ll ett friskt ställe är ej mindre säkert beviidt genom talrika exempel; har den väl ommit till en plats, utbreder den sig der vi