Göteborgsposten – 15 september 1866, sida 1

Göteborg d. 15 September 1866 Nya Teatern. Igår uppfördes f. f. g. den af Lindmarkska sällskapet här instuderade Oslenbachska 3:akts operetten Herdarne eller Amors skälmstycken. bet vore orätt att efter en första representation af ett så pass omfattande musikstycke, hvilken i de flesta fall icke gerna kan bli annat än en mer eller mindre lyckad generalrepetition, uttala ett bestämdt omdöme, vare sig öfver kompositionen eller utförandet derat. Så mycket torde dock kunna sägas, att stycket oaktadt den verkligen omsorgsfulla uppsättning, dir. Lindmark egnat detsamma, icke på långt när lyckades slå an så mycket, som de operetter af samme kompositör, hvilka förut uppförts på vår scen. Dertill bidrager säkerligen i främsta rummet den mer än lofligt tarfliga libretton, hvilken på sina ställen är af nog skubrös natur, på intet sätt mildrad genom öfversättningen, för att kunna roa annat än genomblaserad publik. Musiken tyckes lida af alltför utpreglade reminiscenser, dels från kompositörens egna och dels från andras tonskapelser, men har särdeles i 2:a akten, hvilken i sin helhet kan anses som operettens mest genomförda, åtskilliga pikanta momenter, deribland enligt vårt förmenande operrettens glanspunkt 4tick-tack-duetten. Fruarne Fehrnström och Fornell, m:ll Paul samt hr Brundin gjorde sitt bästa för att uppehålla publikens intresse, hvilket äfven vid flera tillfällen gat sig luft i bifallsyttringar. Stycket är, som sagdt, uppsatt med mycken omsorg och bör utan tvifvel imorgon, då det gifves för 2:a gången, kunna locka många beundrare af Oftenbachs alltid sprittande, ehuru understundom något flacka musik. De av Ae . o