Göteborgsposten – 14 september 1866, sida 1

PuLLLLUIFZA D(UIICU JÖUHIYVAL 1PDDHUUmInCI 101DAITJfas u allm. och Sahlgrenska sjukhuset, i hvilken tillkännagafs att direktionsledamoten, snickaremästaren C. J. Sahlin, aflidit och att handl. 0. G. Hagström begärt sitt entledigande, hvarföre direktionen begärde att tvenne nya ledai möter måtte utses. Valet uppsköts tills efter de öfriga ärendenas behandlivg. Derefter företogs första ärendot på töredragningslistan: val af sex ledamöter i den komite, som skall ordna de administrativa m. tl. angelägenheter, hvilka ega sammanhang med Carl Johans församlings förening med staden, Till dessa ledamöter utsågos hrr borgmästare Ewert, J. J. Dickson, A. Philipsson, rådman Roy, J. E. Levisson och O. Ekman. Andra ärendet på föredragningslistan töretogs derefter. Det gällde att atgitva yttrande angående f. sjökaptenen Todes och intressenternas i Segerlindska teaterinrättningen besvär öfver magistratens afslag å Todes ansökan om utskänkning å spirituosa i s. k. gamla teatern. Hr Lindström trodde, att de skäl, som i besvärsskriften blifvit framdragna, voro af den beskaflenhet, att man endast kunde tillstyrka bifall till Todes begäran. IIr Blomstrand ville, att all utskänkning skulle hvila i bränvinsutskänkningsbolagets hand, som hade makt och vilja att följa förordningarnes föreskrifter och förekomma missbruk. Schweitzerier voro just hvad som gjorde det omöjligt för bolaget att uppfylla sitt ändamål. Schweitzerier kunde ej skiljas från krogar utom genom de besökande. Hr Lindström visade, att meningen med ett bränvinsutskänkningsbolag ej vore att slå under sig all utskänkning och att bränvinstörordningen icke heller på detta sätt uppfattat saken. Ett sådant bolags ändamål vore att förekomma oordningar och fylleri på krogarne, som besöktes af det fattigare folket. Hr Hedlund trodde, att hr Tode kunde vända sig till bolaget, för att få använda någon af dess rättigheter. Han finge då afstå vinsten på spirituosan, och om han icke vore belåten med vinsten på den mat och hvad öfrigt han kunde sälja, så vore detta ett bevis på att stället icke bure sig. Tal. hade dock ifrat för att utskänkning skulle finnas på teatrarne. Hr Frisell kunde icke begripa att en utskänkning på Mindre teatern skulle kunna komma i fråga. Bifall till Todes ansökan afstyrktes, efter skedd votering med 24 röster mot 8. Tredje trågan rörde en ansökan dels at lektorer och adjunkter vid högre elementarläroverket om förhöjd hushyreersättning och dels af samma läroverks rektor om upplåtelse af embetsgård eller ock särskild hushyreersättning. I ingifna skrifvelser hade lektorer och adjunkter påvisat att de enligt äldre författningar egde rätt till hushållslägenhet och att de hyresersättningar som i konventionea af år 1857 bestämts vore för låga, hvarföre ock protest deremot af ersättningstadgarne inlades. Lektorerna hade derföre begärt för lägeta lönegraden 700 och för den andra 850 rdr. Adunkterna hade först begärt för lägsta lönegraden 300 och för den högre 500 rdr. Adunkterna hade dock sedermera begärt något nögre vilkor. Vid ärendets behandling begärde d:r Ch. Dickson först ordet och törklarade sig mot örslaget. IIushyreersättningen vore för öfrigt, yttrade tal., en lemning från andra tider, hvilcen tal. ville medverka att få upphäfd, såsom ill principen oriktig. Utan att förnärma lekorerna kunde man väl jemföra dem med kapenerna vid artilleriet. Dessa hade ej på långt är så stora inqvarteringspenningar. Lika itet trodde tal. att adjunkterna skulle bli förHan helsade ånyo och gick med långsamma