Göteborgsposten – 3 september 1866, sida 2

med Storbritannien kan antagas vara hälften till så stor, eller omkring 25,000, misstager man sig knappt om man säger att de förenade rikenas telegrammer ensamt på Storbritannien och Irland för år 1867-skall öfverstiga 40,000, äfven om kabeln icke kommer till stånd. Direktionen för det svensk-norsk-britiska telegrafbolaget har i sin prospekt beräknat att då med undervattenskabeln den större hastigheten och prisbilligheten inträder, skall den samlade utländska telegrafkorrespondensen genom kabeln uppgå till 50,000 st. I denna beräkning har man förmodligen icke tagit i vederbörligt; betraktande den stora tillökningen i korrespondeusen elter Pariserkonventionen och den norska telegrufstatistiken för år 1866. Hela franska och spanska telegrafkorrespondensen skall nemligen gå genom kabeln, såsom varande den kortaste och billigaste vägen, och då antalet blott för Storbritannien skall komma att öfveistiga 40,000, så kan det för år 1867 påräkneliga antalet för den samlade ut ländska korrespondensen genom kabeln knappast beräknas under 60 —70,000 telegrammer. Inkomsten af hvad som säkert kan päräknas från Sverige och Norge gemensamt genom kabelns anläggning skall derföre enligt vår mening på grund af den senaste telegrafstatistiken kunna beräknas till Å 9,000—10,009 om portot hålles i 3 sh. pr enkelt telegram. Det kan emellertid icke dröja länge innan Ryssland begagnar denna kortars väg till det vestliga Europa genom anläggande af en kabel öfver Åland eller Gotland. Det föreligger inga uppgifter i afseende på Rysslands telegrafkorrespondens med England. men det säger sig sjelft att den bör ha ett omfång, långt större än det svenska och norska tillsammanstaget. Enligt hvad som här anförts tro vi att det ligger i de handlandes intresse att med energi verka för det ifrågavaraude företagets genomförande, då det både på direkt och indirekt sätt bör blifva mycket lönande för en hvar akticegare, liksom medförande en stor direkt besparing för allmänheten.