Göteborgsposten – 1 september 1866, sida 1

kan endast ske ettdera genom annons i aftontidningen eller, om definitivt beslut tills den tiden icke har kunnat fattas, genom anbringande t. ex. i hörnet af Ö. Hamnoch Vallgatorna vid kapt. Liedqvists hus af ett, under den nu inträdda mörka årstiden nödvändigtvis transparent tillkannagifvande, att spektaklet den aftonen är inståälldt, eller ännu enklare genom anbringande i det åt staden vettande hörnet af sjeltva teaterhuset at en på långt håll synlig lykta med glas af iögonenfallande, t. ex. grön (hoppets!) färg. Ett godt stycke väg vore då inbesparad och derföre vore allmänheten hr L. säkert mycket tacksam. Andra frågan blir om icke den utmärkta sångerskan sjelf här haft ett tillfälle att lägga i dagen den godhjertenhet, hvilken öfverallt gjort henne så älskad och afhållen. Vi antaga dock, att, som hon icke gjort det, hon dertill haft giltiga skäl, hvilka det är vår pligt att respektera, då det gäller en talang, så oupphörligt och aldrig lörgärves anlitad. Vi erinra dock endast om huru vid ett liknande tillfälle opinionen skarpt uttalade sig rörande en annan svensk sångerska, huru det då ordades om aktning för publiken etc. Att frågan nu närmast rör en svensk, icke en tysk direktör, torde väl icke förändra saken. Men, som sagdt, vi antaga utan ett ögonblicks betänkande, att den frejdade artisten icke utan giltig anledning lät vår publik gå miste om det oskattbara nöjet att höra henne. I fru Palm, född Gerlach, återfann vår publik en sångerska, som sedan hon sist här lät höra sig gått tramåt på ett sätt, som berättigar till ganska stora förhoppningar för framtiden. Hon har en stark, omtängsrik röst, en ren och aldrig svikande tonträffning samt synes derjemte ega ej obetydliga anlag som dramatisk sångerska. Apropos, man har talat om omöjligheten att i Göteborg kunna åstadkomma en svensk opera. Ah nej, med sopraner som fruarne Palm och Lund, f. Röske, en alt som m:ll Vieloria Bundsen, en tenor sådan som hr Hafgren, en baryton som hr Zilberg (de båda senare medlemmar at den unga nationalsångareqvartetten), en bas som hr Åyberg, hvilka samtliga troligen skulle kunna engageras, oberäknadt den tillgång på friska, oförderfvade röster, som utan svårighet skulle kunna uppletas vid våra universiteter, vore en god början gjord med solopartiernas besättande, om endast en eller tvenne iusigtsfulia män stode i spetsen för bildande at en sjelfständig lyriskdramatisk scen i Göteborg. Och derhän går det väl också, när en gång en länge förväntad och, vi hade så när sagt, efterlängtad katastrof inträffar. När den tiden kommer, torde det väl ätven bland våra stadsfullmäktige finnas en man nog fördomssri och tidens fordringar beaktande, för att väcka motion om (våga vi nedskrifva orden?) ett årligt stadsanslay för upprätthållande at en dylik bildningsanstalt, hvars värde långt före detta varit känd och erkänd öfverallt, der man gjort klart för sig, hvilka anspråk som kunna uppställas på ett verkligt bildadt samhälle. Eftersom vi tala om operaförhållanden i Göteborg, torde det kanske kunna intressera åtskilliga af våra läsare att erfara, hvar några af f. d. tyska operans medlemmar f. n. befinna sig. Hr Krolop, om hvilken ryktet för en tid sedan ville veta att han befann sig bland de många som stupat i senaste tyska kriget, befinner sig lifslefvande i Köln, vid dervarande Stadt-Theater anställd som förste bassångare; en äldre bekantskap från den gyllene Ostenska tiden, hr Hoffmeister, fungera vid samma teater som tenor-buffo. Hr kreen har engagement vid en sommarteater i samma stad och skulle nyligen uppträda som Gaveston i IIvita Frun, med anledning hvaraf den tidning, hvarur vi hemtat ofvanstående notiser, tillägger att man kan vänta sig en rätt njutningsrik atton. Njutningsrika attnar! Ja, den som för sådana ansett de aftnar, då man varit i tillälle att få åhöra vår orkester, torde innan kort komma att få erfara en Stor saknad. Af mnons i dagens tidning inhemtar man nemliren, alt redan i afton afskedskonsert gitves af söteborgs Orkesteri Trädgårdstöreningens park. nästa vecka afresa nemligen 4 af sällskapets nedlemmar till utlandet, der de erhållit engasoment. Vi betvifla icke, att denna konsert lir besökt af alla dem, som vetat uppskatta len lilla orkesterns alltid förtjenstsulla prestationer. Musei tafvelgalleri har nyligen blifvit tillkt med flera vackra taflor såsom : Landskap t Edv. Bergh, Om aftonen, en täck bit al Pr. Wohlfart, Månskensstycke och Soluppsång på elfven af Julius Berg, Landskay rån Kristianiafjorden af F. Collet, Baierskt ågljellslandskap at 1. Nielsen, en präktig Interiör af Lerche, 2:ne särdeles fiut målade andskap at Ferd. Hernlund m. fl. Museum! Kors så när hade vi glömt Iragningen till Industrioch Konstlotteriet, om der försiggick i Onsdags. Undras just