pansar och hjelm, de eviga blyertspennorna icke till förglömmandes. Hans låtsade död hade varit hans nyinventerade humbug. Under sex månader hade han utgitvit sig vara död på det att han åter skulle komma i ropet och kunna göra ännu bättre kommers på sina blyertspennor. Klappandarnes grasserande ger Barnum tillfälle tlll att lägga sina betydande kunskaper i denna riktning i full dager. Bl. a. omtalar han äfven bröderna Davenport, dem han törklarar vara mycket behändiga taskspelare, men hvilka han genast reklamerar som praktexemplar för sitt galleri så snart nämnde notabiliteter börja tala om deras förbindelse med andeverlden. (Forts.)