Göteborgsposten – 25 augusti 1866, sida 1

2 w WQWck—k — —r k—— säger, godt i rågen, säkerligen icke skulle förfelat att locka folk in i Nya Teaterns salong — om de icke redan som i morgon tänkte packa in och resa till en annan marknad, till Örebro. Näringsfriheten är en god sak och vi äro långt ifrån alt icke respektera hvarje ärligt försök att förtjena sitt uppehälle, men vi kunna dock icke neka till, att det förosallit oss något malplaceradt, att i ett af undra våningens fönster till statens förnämligaste bygg-, nad härstädes, uteslutande anslagen till boställe för statens förste embetsman på platsen, finna en iögonenfallande skylt (rödt och hvitt). hvilken tillkännager att derstädes emottagas beställningar å förfärdigande af fruntimmerskläder och ombesörjes — handsktvätt. Apropos fönster, så linnes i ett af stadens boklådsfönster uthängdt ett särdeles likt och väl utfördt porträtt at IL, M:t konung Carl XV. Slumpen har så fogat att porträttet kommit att hänga midt öfver en med stora fetstilar tryckt anmälan af nyutkomna böcker, så att, då man från gatan i hast kastar en blick upp mot det temligen högt hängande porträttet, man under detsamma läser: EN MAN AF FOLKET, en titel, hvaraf vår folkkäre monark säkerligen icke skulle finna sig vanhedrad. Värre, ja, nästan ett erimen lasa majestatis hade varit om porträttet kommit att hänga en smula högre upp, ty då hade det istället kommit att stå — GKOBIANEN. Man berättar man och man emellan en mycket romantisk historia, som nyligen lärer ha passerat i Majorna. En uppasserska å ett af dervarande många förfriskningsställen för folk i allmänhet, och sjömän isynnerhet, hade funnit särdeles behag för en al gästernas på stället, en ung yankee-kaptens ögon, men bevakad som hon var af ett annat. par ögon, hennes matmoders, hvilken följde alla hennes steg med fullt ut lika intresserade, om icke alldeles så kärleksfulla blickar, kunde han aldrig så tillfälle att i enrum för henne uttrycka sina glödande känslor. I ett tredje, det vigtigaste ögonparet, den unga flickans (vi antaga att hon är ung!), hade han dock läst, att hans låga var besvarad, och en dag då deras Argus icke var på sin post, hade han säkerligen lyckats att sluta nägon öfverenskommelse med det dyrkade föremålet, ty en vacker morgon, då matmodern skulle väcka sin lilla tjenstedufva, besanns fönstret vara öppet, slaget var tomt och dutvan utflugen. Förfärlig uppståndelse, dåndimpar och diverse temligen tvetydiga välönskningar för det såta parets vältärd, ty man gissade genast att den djerfve älskaren under nattens tystnad äntrat skutan, krupit in i kajutan och medfört den bästa pris han någonsin önskat sig. Så var äfven förhållandet, säger man, och ryktet tillägger, att skön jungfruns herr fader, som infunnit sig å den djerfve Neptunisonens fartyg, icke för att gifva sin välsignelse, tvärtom, och som derföre heller ej blitvit bemött med sonlig kärlek och undergilvenhet, förskräckt tagit till flykten vid åsynen af en äkta amerikansk patent-revolver. Nan vill veta, att den så fintligt bortsnappade bruden med god smak lärer finna sig i sitt öde, och detta är ju, på det hela taget, allt hvad som behöfves.