Göteborgsposten – 24 augusti 1866, sida 2

nor, gick in genom ett, tornet närmast varande, kyrkofönster, hvilket till största delen förstördes och utgick sedan på kyrkogården, lemnande märke ester sig i gruset. Skadan var dock obetydlig, enligt värdering uppgående till 172 rdr. invägen. Från Norrköping skritDet sä deles vackra väder, som utmärkte sistförflutna Söndag från morgonen till sent på natten, hade lockat alla klasser, kön och åldrar a! stadens befolkning att begagna denna den bortilande sommarens kanske sista vackra Söndag till utflygter ute i fria luften. Som vanligt numora var det egentligen jernvägen som fick brorslotten af detta allmänhetons förströelselynno, och man såg lokomotivet komma dragande i hastig fart med ett tåg af icke mindre än vagr De passagerare härifrån staden, som medlöljde första eftermiddagståget till Katrineholm, hade nöjet att derstädes få se konungen, som ditkom med ett vestra stambanans tåg från Westergötland, åtlöljd af ett stort sällskap tillhörande den kongl jagtklubben. Konungen intog en lätt middag och vid hans afresa beledsagades II. Mit af de lisligaste yttringar af de många närvarandes glädje öfver att hafva så oväntadt fått se sin kung. Norrköpings friv. skarpskytteförening, till ett antal af något öfver 200 man, jemte 17 man af Lösings härads skarpskytteförening förehade sisil. Söndag, under befäl af Norrköpingsföreningens instruktör, löjtn. B. v. Warnstedt, en saltmanöver i trakten af Åby. Borgmästareembetet i Wexjö. Tjenst ledighet under sex månaders tid irån och med d. 14 d:s är af Göta hofrätt beviljad borgmäst ren i Wexjö B. Hjort, och f rordnande meddeladt v. häradshöfd A. M. Koren att under tidea borgmästareembetet der i staden förvalta. Förberedande valmöte hölls i Onsdags i Norrköping, hvarvid förrättades profval ull de z platser i endra kammaren, som Norrköping eger ati besätta. Dervid blefvo föreslagna följande: fabrikörerne Jöran Sääf och Erik Swartz, grosshandlarne William Ekelund och Eberstein, vinhandlaren Lagerqvist och fabrikör Henning Schultz. Hrr Ekelund och Lagerqvist voro frånvarande. IIrr Schultz och Eberstein nndanbädo sig förtroendet. Fabrikörerne Sää! och Swartz förklarade sig deremot villige av mottaga förtroendet. Reseanslag. Wexjö bränvinsbolag har vid sitt i dessa dagar hållna årsmöte anslagit 300 rdr såsom rescunderstöd, att fördelas mellan fyra eller fem industriidkare inom nämnde kommun, för att sätta dem i tillfällo att i dessa dagar besöka den i Stockholm anordnade Industriutställningeu. Varning. I N. II. läses: Vid det nu rådande våta bergningsvåder torde ett varningsord vara på sin plats. Ar 1844 uppstod på åtskilliga ställen af riket, men synnerligast i Småland, en sjukdom, som fick namn af predikosjukan, hvars symptomer voro krampdraguingar i lemmarne och benägenhet för predikande, särdeles hos det svagare könet. Säden hade under detta år blifvit till stor del fuktig inbergad, i det att mycket regn föll vid inbergningsiiden. Gamla förråder af säd voro långt före sädesbergningen slut, så att allmog n genast tri skade och förmalde råg samt bakade deraf bröd, hvilket med begärlighet för:ärdes. Följden blel ofvannämnde krampsjukdom. Det är ock numera fullt konstateradt, att bröd, bakadt efter illa inbergad råg och straxt derefter förtärdt, är högst gistegt. Vi uppmana derföre dem, som möjligen få sin säd mindre välbergad, att icke förtära brödet efter samma, förrän det är åtminstone 14 dagar gammalt, emedan den giltiga egenskapen då under tiden bortdunstar. Afvenså böra de s. k. mjöldrygorna, som innehålla detta gift, så vidt möjligt är, rensas bort utur säden innan den formales. Efter att dessa försigtighetsmätt blifvit vidtagna på de ställen, der predikosjukan 1844 utbröt, upphörde den af sig sjelf. Markis de Pompadour. I Norrköpings Tidn. för sistl. Tisdag läses: I går omtalade för oss en resande, som passerat Hälla gästgifvaregård, att han i dagboken der läst, bland resunde som i Lördags passerat gästgifvaregården, en fransk markis med det gamla historiskt ryktbara namnet Pompadour. Vår berättare var fullt öfvertygad om den resandes identitet med en fransk markis, och i våra tider af rörlighet är det visst ingen osannolikhet att en fransk markis, om han äfven skulle bära det storartade namnet Pompadour, kunnat förirra sig till en gästgifvaregård i svenska provinsen Ostergötland, ehuru det också är en möjlighet att uppgiften i dagboken är ett skämt af t. ex. någon resande handelsexpedit af svensk extraktion, som af hela franska adelsregistret endast har i minnet namnet på den beryktade hofeourtisanen. — — — Från Hufvudstaden,